Folkpartiet har blivit Liberalerna, men i Motala är i alla fall en sak densamma. Kjell Fransson är fortsatt partiets starke man och frontfigur, men själv menar han att L är mycket mer än bara Kjell Fransson.

– Vi har 40 kandidater och vi har fått igång partiet bra. Jag har trappat ner lite och kommer att lämna över mer och mer. Det här är sista valet som jag är med så här. Det kommer att bli någon annan som tar över, men vi vet inte vem riktigt än.

Blir det något kvar av Liberalerna när du lämnar?

Artikelbild

| Kjell Fransson (L) går in i den sista mandatperioden som toppnamn för partiet.

– Ja, vi har haft bra återväxt. Det var länge sedan vi hade så här bra drag lokalt.

Vad vill partiet då? Kjell Fransson menar att de har flera frågor som de vill sätta överst på att-göra-listan vid en valseger. Mycket kan dock summeras in under begreppet "återställare". L vill helt enkelt återgå till den tidigare ordningen.

– Vi vill återöppna Villa Ekenäs och ta tillbaka de särskilda undervisningsgrupperna. Vi tycker inte att den förändring som gjorts har lyckats.

L menar att det alltid kommer att finnas elever som under en begränsad tid behöver tas ur sina ordinarie klasser.

– Annars finns en risk att de här eleverna exkluderas i sina klasser. Vi är övertygade om att det här är bäst för barnen.

En annan återställare rör Godegårds skola. L lovar att öppna skolan igen – om byborna själva vill. Att elevunderlagen skulle vara för litet är man skeptisk till och hänvisar till information från ortsborna att underlaget ökar och menar att majoriteten borde utnyttja att en så stor och stabil arbetsgivare som Zinkgruvan finns nära. L vill också satsa på byggnation i attraktiva, strandnära lägen och menar att det vid Hökasjön borde gå att bygga 10-15 villor.

Är det rätt att dra upp eleverna som precis börjat en ny skola?

– Det ska inte vi avgöra. Det beror på familjernas intresse. Vi gör det inte om de inte vill.

En tredje återställare är en gammal käpphäst för Kjell Fransson; underhåll av gator och cykelvägar. Han menar att det saknas 100 miljoner kronor för att komma tillbaka till en acceptabel nivå och lovar därför satsa mer där. Men det är inte bara gatorna. där underhållet ska öka. Det gäller också kommunens fastigheter liksom gatubelysningen.

– Vi måste ta hand om det vi har innan vi tittar på att bygga nytt. I vissa fall måste vi bygga helt nytt eftersom lokalerna är uttjänta. Simhallen är ett sådant exempel. Den har vi sagt ja till för där finns inget alternativ.

Partiet vill ändå göra en del nysatsningar också, bland annat på fler förskoleplatser. L vill snabbt bli av med beroendet av modulbyggnader och ordna nybyggnation av fler avdelningar.

– I dag har vi en tendens att överbelägga. Vi måste hitta lösningar där.

Förra mandatperioden lovade ni mindre barngrupper. Backar ni där?

– Ambitionen är att grupperna inte ska bli större.

Ny förskoleavdelningar, återöppning av Godegårds skola och kraftigt ökat underhåll. L vill mycket. Men Kjell Fransson säger att man har täckning för förslagen. De kommunala verksamheterna kan bli effektivare och annars heter lösningen digitalisering. Där menar L att man kan spara 100 miljoner bland annat genom bättre e-tjänster för medborgarna.

– Då blir vår administration billigare eftersom färre behöver jobba med den.

Partiet tycker att kommunen behöver en strategi för hur digitaliseringen ska gå till.

– Det måste finnas politisk vilja och jag saknar det hos majoriteten i dag. Vi vill anställa en digitaliseringschef och två medarbetare.

Ni vill spara in på administration, men samtidigt anställa fler. Hur går det ihop?

– Man måste satsa för att sänka kostnaderna. Tre tjänster för att spara 100 miljoner kronor, det är väl använda pengar.

Kjell Fransson har mer än en gång under mandatperioden kritiserat majoriteten för att spendera pengar alltför frikostigt och att låna till dyra investeringar. Han tycker att andra istället skulle få vara med och bygga.

– Majoriteten har avvisat sådana inviter. Man fick till exempel erbjudande om att bygga en truppgymnastikhall i Borensberg som man kunde få den till en billig penning, men det tittade man inte ens på vad jag förstår.

Och de styrandes vilja att sköta saker i egen regi får enligt Kjell Fransson konsekvenser.

– Det gör ju att allt dras i långbänk. Det går så trögt.

Men blir det verkligen billigare om kommunen är hyresgäst istället för att äga lokalerna själv?

– Det är klart att det också kostar pengar, men de privata kan hitta andra lösningar och det kan få ner hyrorna. Det gäller driften också. På landsbygden skulle lokala eller ideella krafter kunna sköta exempelvis grönytor. Det hade blivit betydligt billigare än att kommunen ska åka dit och göra det.

L riktar saftig kritik mot S, V och MP och när Kjell Fransson ombeds utvärdera mandatperioden så är det mycket som han inte är nöjd med. Han talar om brist på dialog och utdragna processer. Och så är det ju alla ärenden som han menar hanterats helt fel. Som centralköket som skulle byggas på Skolgårda men som blev 20 miljoner för dyrt och därför innebar att ändå blir kvar på lasarettet.

– Sedan satte man igång en idé om förändra skolorna i Borensberg, men nu är det lagt på is. Samma sak är det med omgörningen av brandförsvaret i Borensberg. Man rusar iväg och sedan tänker man efter. Allt det där kostar pengar.

Han fortsätter och nämner Agneshögs förskola som skulle rivits och byggs om, men som nu sannolikt ska flyttas. Därefter kommer hanteringen av Drottningplan.

– Miljoner rinner iväg för att man inte har ordentlig planering.

Centrum är ett annat sådant område som L menar att majoriteten inte skött korrekt. Det har tagit för lång tid att göra stadskärnan attraktiv.

– Handeln i centrum står inför en tuff framtid och det gäller att lyssna in hur handlarna vill ha det offentliga rummet. Det tycker jag inte att man har gjort.

Kjell Fransson berömmer dock satsningar på friluftsområden, men så mycket annat positivt kan han inte komma på.

– Det finns säkert, men jag kan inte komma på något på rak arm.

På vilket sätt hade det varit annorlunda om ni styrt?

– Vi hade inte rusat fram. Vi hade siktat på att komma överens och tänkt efter. Under de fyra åren som vi styrde lyckades vi till exempel få fram ett nytt äldreboende. Nu är det tre partier som knappt kommer överens. Vi var sex partier och hade förmågan att enas. Det gäller att ha en inre dialog och att jämka.

Ni är väldigt överens inom Alliansen. Hade ni inte kunnat gå ihop till ett parti?

– Den balansgången funderar man på varje dag. Men vi har lite olika inriktning och tyngdpunkter i partierna i alla fall.

Vad kännetecknar er i L?

– Vi har alltid värnat ekonomin och att sköta det vi redan har.

Det låter konservativt, eller?

– Det tycker jag inte. Det är realistiskt. Om du inte har ordning på ekonomin kan du ha vilja drömmar och visioner som helst.

Några andra samarbetspartners än C, M och KD finns inte för Liberalerna. Kjell Fransson stänger helt dörren för S, V, MP och SD.

– Det är Alliansen som gäller.

Vi bläddrar igenom valintervjun från 2014. Den fyra år gamla rubriken, “Tvärt nej till bandyhall och Cooplada", har fortfarande relativt god täckning i partiets politik och Kjell Fransson har svårt att släppa beslutet om kvarteret Linden.

– Majoriteten har vikt sig totalt för Coop. Man kommer att få skämmas om de bygger som det nu är tänkt.

Ett annat bostadsprojekt där partiet haft skarpa åsikter är hamnparkeringen. Efter att först ha varit positiva svängde L och menade att ett bygge inte är vad Motalaborna vill. Därför är man också nöjda med beslutet att inte genomföra planerna.

Kan ni säga nej till stora projekt när det är bostadsbrist?

– Vi tycker att man ska erbjuda Botrygg som skulle bygga i hamnen en annan plats. Det finns andra ytor i centrum som kan förtätas, som parkeringen bakom församlingshemmet.

Kjell Fransson föreslår också byggnationer vid grusparkeringen intill Sibylla. De bortbyggda p-platserna vill man ersätta med att bygga ut Akasian och ett p-däck vid den stora parkeringen mitt emot kvarteret Linden.

– Och så behåller vi ju parkeringen i hamnen.

I hamnen huserar också Platen. Och som avslutning på partiets bostadsåtgärder ingår också att sälja ut större delen av stiftelsens lägenhetsinnehav. Det tror Kjell Fransson skulle locka hit andra hyresvärdar och när de väl är på plats så skulle de säkert också vilja bygga nytt resonerar han.