Läs mer: Debatten direktsänds

På tisdag kväll står för en stund Motalas landsbygd i fokus. MVT arrangerar debatt mellan de politiska blocken i Klockrike kyrka. Visst, i bakgrunden finns nedläggningen av Godegårds skola, men det finns också flera stora framtidsfrågor att diskutera.

Hela skolorganisationen i Borensberg är i stöpsleven vilket påverkar även skolorna i Klockrike, Fornåsa och Österstad. Och apropå Borensberg – ska deltidsbrandkåren skäras ned? Hur blir det med bredbandsutbyggnaden? Kollektivtrafiken? Hur påverkar dubbelspåret Godegård? Hur underlättar man för lanthandel?

Artikelbild

| LISTA. Anders Bengtson och en lista projekt aktuella för EU-finansiering.

Anders Bengtson är utvecklingsstrateg med inriktning på näringslivsfrågor i Motala kommun, men även landsbygdens framtid ligger på hans bord. Och här finns en utvecklingsplan för åren 2015-2020 att följa.

I småorterna har bygderåd bildats som direkta bollplank till Anders Bengtson. Han säger att han har tät kontakt med dem telefonledes och besöker även något av dem varje vecka. I samtalen diskuteras hur inflyttning och företagande kan stimuleras och möjligheter till EU-finansiering av mindre idrottsanläggningar, cykelvägar, turistsatsningar, gatubelysning ... Dessutom har kommunen en egen landsbygdspeng på en miljon per år.

– Ortsborna känner sin bygd och sina behov bäst, därför måste också idéerna komma från dem själva om något ska kunna utvecklas. Min uppgift är att få igång processer och hitta ett samspel mellan bygden, kommunen och andra aktörer, säger Anders Bengtson.

Motala kommun har delat in landsbygden i tio arbetsområden, lite slarvigt kan man säga att de motsvarar de gamla socknarna. Anders Bengtson konstaterar att det inte går att ha någon generell utgångspunkt för arbetet. Ingen mindre tätort är i något avseende den andra lik, framför allt skiljer sig förutsättningarna åt.

Artikelbild

| FORNÅSA. I Fornåsa planeras nya bostäder. Ortsborna tog initiativet.

– Motala ström är den första märkbara skiljelinjen. Söder om strömmen innebär slätten att man kan gå vidare mot utveckling, norr om strömmen – i skogsbygderna – har det istället alltid handlat om en kamp för överlevnad.

Så har man också kommit olika långt i utvecklingsarbetet och kommunen behöver tydligen inte alltid vara närvarande.

Artikelbild

| BORENSBERG. Framtid Borensbergs strid slutade med att mack och butik kom tillbaka till Husbyvägen. Caroline Hultmark och Bengt Wall packar upp butiksinredningen.

– I Fornåsa hittade ortsborna själva en exploatör som ska bygga bostäder på 20 tomter. Framtid Borensberg lade ned ett otroligt eget jobb på att få tillbaka mack, biltvätt och servicebutik till Husbyvägen. I Tjällmo har en grupp företagare bildat ett eget nätverk och själva fixat ett gym. Med kommunala pengar har de också fått till en skatepark.

– I Tjällmo tycker jag också att samspelet mellan oss och bygderådet fungerade bra när vi diskuterade framtiden för Granliden sedan kommunen lagt ned äldreboendet.

Artikelbild

| VÄSTANVIK. Den så kallade Måndagsklubben i Västanvik utvecklar själva steg för steg orten.

En plan för att sälja Granliden för ett kommersiellt utnyttjande var långt gången. Men den fick avbrytas när kommunen ändå behövde lokalerna till en utbyggnad av barnomsorgen.

Barnomsorgen är även på tillväxt i Klockrike. Tjällmo och Klockrike är därför exempel där Motala kommuns egna behov är med och styr utvecklingen i riktning mot expansion.

I Godegård däremot, menar upprörda ortsbor, bidrar kommunens nedläggning av skolan till att landsbygden avfolkas. Anders Bengtsson medger skolornas betydelse för att locka barnfamiljer att bosätta sig utanför centralorten Motala. Han inser även konsekvenserna av en nedläggning, att familjers hela livspussel måste ändras när barnen omdirigeras till andra skolor.

I landsbygdsplanen ikläder sig dock kommunen både hängslen och livrem. Där står att skolor ska behållas så länge det finns "förutsättningar" och som sådana nämns "rimligt" elevunderlag och att "god kvalitet" kan upprätthållas. I Godegårdsfallet blir det då uppenbart att bildningsnämndens haft tolkningsföreträde före landsbygdspolitiken.

Går det att få med bygderådet i Godegård på tåget i fortsättningen? Ja, kanske, om kommunen kan få just tåget att stanna. Och om dubbelspåret inte klyver samhället.

– Jag har kontakt med dem. Just nu är det fortfarande ett sorgearbete, men ambitionen är att vi ska komma igång igen. Om tågstoppet är vi fullkomligt eniga och med dubbelspåret kommer vi att hitta en bättre lösning för mackens placering, säger Anders Bengtson.

För övrigt ser han flera befintliga värden att bygga vidare på: Godegårds säteri som besöksmål, "en fantastisk skidklubb", den välbesökta marknaden, områden lämpliga för bostadsbyggande.

Motala kommuns totala folkmängd ökar. Men sedan 1990 har bara fem orter utanför centralorten bidragit till ökningen – Borensberg, Fornåsa, Västanvik, Österstad och Klockrike. I Västanvik finns varken skola eller lanthandel. Kan en vacker natur vara förutsättning nog för att en ort ska kunna växa?