Det första telefonsamtalet i Sverige ägde rum i augusti 1877. Det gick från Grand Hotel i Stockholm till Telegrafstationen i Gamla Stan.

Man kunde bara ringa från en telefon till en annan - den som fanns i andra änden av den dragna linjen.

Ett första telefonnät öppnades i Stockholm i september 1880. I den telefonkatalog som gavs under hösten samma år fanns 156 abonnenter upptagna. Stockholm blev på kort tid världens telefontätaste stad. Den nya tekniken, som till en början sågs som ett komplement till telegrafen, spred sig snabbt över Sverige. Även till Kindabygden.

Artikelbild

| Utveckling. Lokala telefonregister från 1940-, 50- och 60-talen.

Men det kom att dröja ända till 1941 innan det fanns en lokal telefonkatalog. Mannen bakom förstlingsverket "Telefonregister över Kisa taxeområde" var entreprenören och Kisas inofficiella borgmästare John "Järn-John" Anderson (1899–1975).

I förordet till 1942 års upplaga av registret skriver han om den uppskattning som arbetet med registret rönt: "Ett arbete, som underlättats tack vare välvillig medverkan från telefonstationsföreståndarne och intresserade abonnenter och för vilket vi härigenom tacka".

Som innehavare av Kisa Järn & Redskapshandel påminner han även om hur försörjningsläget under rådande världskrig påverkar varu-utbudet. Han gjuter dock mod i sina kunder och utlovar "sund kalkyl, god ordning och snabb expedition" från butikens sida.

Kinda härads köpmannaförening tar över utgivningen 1945 och ger ut den lokala telefonkatalogen tills den tidigare mattförsäljaren Ernst Wedelin köper rättigheterna 1951. Med sin eleganta, världsvana och gentlemannamässiga hållning med portfölj under armen blir han en profil i Kisa.

Artikelbild

Hans kännetecken i övrigt är hatt, kravatt, kostym och käpp samt en obegränsad vänlighet.

Wedelin överlåter sina rättigheter till Kisa bok- och pappershandels innehavare Carl-Olof Widén och Göte Lindqvist 1963.

Samma år som automatiseringen av Kisa telefonstation blir klar den 27 mars. Riktnummer införs över hela landet och Kinda får nummer 0494.

En broschyr som ges ut berättar hur man telefonerar i övergången från vevtelefon och växelanrop till nummerskiva (petmoj). Samtidigt införs en teletaxa där samtalen mäts i perioder om sex minuter. Ett lokalsamtal kostar sju öre oavsett längd medan ett rikssamtal med annat riktnummer varierar i pris.

Nummerskivorna snurrar som aldrig förr och antalet abonnenter ökar för varje år.

Behovet av en uppdaterad telefonkatalog är påtagligt och Kisa bok- och pappershandel ger ut lokalkatalogen till och med 1986. Därefter tar rikstäckande företag över utgivningen.