Stefan Holgersson har forskat om polisen i över tjugo år. "Det som jag förordar och det som forskningen visar fungerar, är att följa dialogkonceptet", säger han. Det är en polisiär arbetsmetod som bygger på förtroende.
Våldsamheterna under påsken tog proportioner som ingen hade väntat. Nu har gatstenarna lagts tillbaka, hårda ytor har lagats och vardagen börjar anta samma form som innan. Men finns hatet mot polisen kvar?
Stefan Holgersson arbetar som polis i Norrköping och är även professor i polisvetenskap vid Linköpings universitet.
– Min erfarenhet säger att det går att minimera våldet om många goda krafter i samhället hjälps åt. Men för att det ska fungera måste man förstå kontexten. Du måste ha en djup kunskap om de olika länderna, klanerna och kulturerna, annars får du ingen respekt och förtroende i de här grupperingarna.
Efter Göteborgskravallerna 2001 utvecklade Polismyndigheten en arbetsmetod som man kallade för dialogpoliskoncept. Det är en arbetsmetod som fungerar brottsförebyggande. Konceptet ska komplettera annan polisverksamhet och vara ett av flera verktyg.
– Andra länder kom och tittade på metoden som Sverige tagit fram. Till en början fortsatte konceptet att utvecklas men från 2013–2014 har utvecklingen gått i en annan riktning. Polisen gick från att ha dialog till att verksamheten mer ska handla om underrättelser, säger Stefan Holgersson.
Han menar att upploppen i Östergötland hade kunnat undvikas om polisen hade arbetat på ett annat sätt. Bristande interaktion mellan ungdomar och poliser har gjort att avståndet mellan parterna vuxit. Det är en utveckling som eskalerat de senaste åren.
Men det finns ju områdespoliser som arbetar i de här stadsdelarna.
– Absolut, och områdespoliserna gör ett jättebra jobb. Men de hinner inte med i sin vardag att ha den omvärldsbevakning som krävs. De är inte insatta i vad som händer i Somalia, Irak eller Turkiet och har inte den djupa förståelse som krävs för att förstå hur händelser utomlands kan leda till spänningar mellan olika grupper. Det är jättebra när områdespoliser och dialogpoliser kan dela kunskap.
Stefan Holgersson i en föreläsningssal på Linköpings universitet. Han är både anställd vid universitet och vid Polismyndigheten i Region Öst.
2019 skrev Stefan Holgersson en rapport om dialogpoliskonceptet och hur det kan användas för att motverka konflikter i utsatta områden. Rapporten kom till efter att poliser varnat för att man såg en oroväckande utveckling i förorterna.
– När politiker förordar allt hårdare tag påverkar det indirekt polisers agerande som leder till en ond cirkel som gör att fler hatar poliser. Personer som tidigare inte varit aggressiva kan bli det till följd av polisens agerande och då har polisen ännu fler aggressiva individer att hantera. Fler poliser kan bli angripna – även på fritiden och på sikt skulle poliser kunna bli dödade av det här, för att det bildas ett sådant hat.
Vad anser du behövs?
– Det måste till mer interaktion mellan polisen och medborgare i förorterna. Det som jag förordar och det som forskningen visar fungerar är att följa dialogkonceptet.
Han menar att Dialogpoliskonceptet ska bygga förtroende under lång tid men samtidigt är det ett koncept som går att använda operativt vid en situation som kan mynna ut i ett våldsamt upplopp.
Vi som var på plats såg ungdomar som såg ut att söka konfrontation med polisen. Går det att bryta ett sådant beteende utan att det leder till våld?
– Ja, det går. Jag har själv varit i många sådana situationer tidigare, som just dialogpolis tillsammans med andra aktörer som personal från fritidsgårdar, socialtjänst, kyrkan och frivilligorganisationer.
Arbetssättet han berättar om kallades för Bikupan. Stefan Holgersson beskriver hur det kunde gå till.
– Vi hade en rörlig ledningsplats med två dialogpoliser samt koordinatorer från olika organisationer som hade kontakt med sina respektive organisationer. Dessutom fanns ett sms-nätverk, i vissa fall var det över 1 000 personer som fick sms om vad som skedde. Det kunde handla om att ta bort bord på uteserveringar för att folksamlingen rörde sig i en viss riktning, eller flytta bilar som stod illa till. Man tipsade om vad man såg, till exempel "just nu är ungdomarna lite rastlösa, de tar säkert chansen att kasta sten på polisen om det går, kan ni försöka lugna ner dem".
Stefan Holgersson är bekymrad över utvecklingen och tror att om poliser använder tuffare metoder kan det leda till att fler enskilda polismän kan bli hotade och utsatta på sin fritid.
Han har med sin erfarenhet försökt att påverka polisledningen och dela med sig av sin kunskap.
– En vecka innan upploppen skrev jag till regionpolismästaren och talade om att jag har jobbat mycket med dialog och även särskild polistaktik i uniform. Jag skrev att jag gärna ville hjälpa till och utveckla verksamheten men jag möter inget intresse.
Vi försöker få en intervju med regionpolismästaren Malena Grann men får ett skriftligt svar: "Det är självfallet ett misslyckande när människor skadas och polisbilar brinner. Jag har förtroende för de medarbetare och de chefer som hanterat händelserna under de förutsättningar som fanns. Påskens insatser hanterades inom ramen för en nationell särskild händelse med en särskild ledningsstruktur så frågor kring beslut och taktiska bedömningar hänvisar jag till kommenderingschefen", skriver hon.
Mikael Backman var kommenderingschef under upploppen under påskhelgen. Han säger att insatsen kommer att utvärderas, det är ännu för tidigt att svara på detaljfrågor.
Vi hade velat diskutera dialogpoliskonceptet ur ett övergripande perspektiv med regionpolismästaren men får i stället göra det med Mikael Backman, chef för kommenderingen under påskhelgen. Han säger att Region Öst har ett fåtal poliser som renodlat arbetar med dialogpoliskonceptet. De används främst i samband med offentliga tillställningar.
– Dialogpolis som funktion användes under påskhelgen, de var en koppling mellan insatsledning och arrangör. Detta koncept använde vi före, under och efter händelserna, säger han.
– Utöver detta är dialog en konfliktreducerande princip som polisen använder sig av i lägen där situationen medger det. I det fortsatta arbetet kommer våra lokalt förankrade områdespoliser ha dialog med boende för att skapa förståelse för polisens arbete. De kommer också söka engagemang hos "goda krafter" såsom församlingar, vuxna och fastighetsägare.
Mikael Backmans slutsats är att det fördes dialog under påskhelgen men att polisen borde ha varit betydligt fler i både Skäggetorp och Navestad under påskhelgen, för att stävja våldet.
Varför användes inte arbetssättet med Bikupan?
– Det finns massor av briljanta förslag och tankar om metoder i efterhand. Allt det där kommer vi att titta på, förhålla oss ödmjuka till och utvärdera.
Vi vill ställa fler frågor om varför polisen generellt inte arbetar enligt metoden med Bikupan. Men Mikael Backman är klar med intervjun och hänvisar vidare frågor till Noa (Polisens nationella operativa avdelning).
