På måndag kväll visar SVT säsongens fjärde program av "Arvinge okänd", där Kattis Ahlström och Niklas Källner söker arvingar som svenska myndigheter inte kan hitta. Den här gången handlar programmet om Helena Hurtig, som föddes i Finland 1923 och dog i Norrköping 2012.

Vid sin död lämnade hon en summa på drygt 190 000 kronor. När SVT börjar nysta i Helena Hurtigs liv växer det fram en historia som påminner om en spionroman. Det visar sig bland annat att Hurtig 1943 blev förälskad i en tysk soldat och flydde med honom från Finland till andra världskrigets Tyskland. Några år senare gifter hon sig dock med en rysk man.

På 50-talet kommer hon till Norrköping och börjar jobba inom textilindustrin. Helena jobbar bland annat på Tuppen. Hennes sista arbetsplats blev Gusum blixtlåsfabrik i Norrköping.

Artikelbild

| Helena Hurtig jobbade inom textilindustrin i Norrköping på 50-talet, bland annat på Tuppen.

– Hon var en speciell kvinna, hon var glad men kunde också bli väldigt arg, säger Margareta Tidman, som bor i Kolmården och var Helenas gode man.

Margareta Tidman lärde känna Helena Hurtig i slutet av 1990-talet.

– Då jobbade jag som polis och vi utredde ett bedrägeriärende. Helena hade blivit lurad att skriva på uttagningskvitton från banken, men tyvärr tvingades vi lägga ner ärendet, säger Tidman.

Hurtig bodde då i Silverringen i Navestad tillsammans med en massa katter. När hon blev dement fick Tidman in henne på ett äldreboende i Norrköping. 2012 dog hon och nu ligger hon begraven på kyrkogården vid St Johannes kyrka.

Artikelbild

| Här är den, evighetsmaskinen som Helena Hurtig vill ta patent på. Hon fick dock nobben - 20 gånger.

– Jag tycker det är så synd när människor dör helt ensamma. Jag tycker alla är värda en begravning.

I en låda hemma i Kolmården har Margareta allt som finns kvar efter Helena, bland annat ett fotoalbum och lite papper. Här finns exempelvis ansökningar till Patent- och registreringsverket på en evighetsmaskin.

Artikelbild

| Helena Hurtig dog helt ensam i Norrköping 2012, Men hade hon egentligen några arvingar?

– Hon pratade inte så mycket om den, jag förstod inte riktigt vad det var för något, säger Margareta Tidman.

I början av 1980-talet när Helenas ansökan för 20:e gången skickades tillbaka med ett tack, men nej tack, valde Hurtig att skicka brev till dåvarande statsministern Olof Palme. I ett brev svarar Palme att han tyvärr inte kan påverka Patentverkets beslut.

– Hon var så härlig, lilla Helena som jag kallar henne, säger Margareta Tidman.

Hur gick det då – hittade SVT några arvingar till Helena? Det avslöjar vi givetvis inte här...