Först när han passerat 50 år gjorde Gustav Knutsson själv Mensas IQ-test och kunde konstatera att han var smartare än genomsnittet.

– Jag önskar ibland att jag gjort testet tidigare, för då hade jag känt mig själv bättre och kunnat göra andra val, säger han.

Dålig kunskap

Redan som barn kände han sig annorlunda. Han lärde sig snabbt i skolan, medan klasskamraterna behövde mer tid på sig.

– Då är det lätt att känna sig konstig och fel.

Den som lär sig snabbt blir ofta retad, uttråkad och mår i värsta fall riktigt dåligt. Speciellt som många skolor inte har tillräcklig kunskap om särbegåvning.

Barn som har svårt att lära sig finns det betydligt mer kännedom om och beredskap för, menar Gustav Knutsson.

– Det har hänt att man utrett barn för ADHD, när den riktiga bokstavskombinationen stavas IQ.

Enligt Gustav Knutsson går det att identifiera särbegåvade barn med relativt enkla medel och Mensa, föreningen för personer med hög IQ, arbetar just med ett program som sprider information om hur särskilt begåvade barn har det i skolan.

– Jag har varit ute och föreläst i ämnet i bland annat Borensberg, Motala och Norrköping. Ibland ser man hur det riktigt klickar till hos lärare när de inser att de hittat förklaringen till en elevs beteende.

Känsligt ämne

I Mensas stadgar står det att föreningen ska främja intelligens och detta är en del i det arbetet.

– Tyvärr är det fortfarande känsligt att tala om att vissa är smartare än andra. Men det betyder ju inte att vi är kunnigare eller bättre.

– Men att ta tillvara de här barnens intelligens ligger ju egentligen i allas intresse. Barnen slipper må dåligt och samhället gynnas.