Under fyra år har forskare från SMHI arbetat inom ett europeiskt projekt för att utveckla solstrålningsprognoser och prognoser för molnighet. Man har fokuserat på förhållanden runt Medelhavet men nu blir fokus svenska förhållanden vilket gör det hela lite mer komplicerat för forskarna.

– När vi har tittat på solstrålning runt Medelhavet har vi använt oss av en geostationär satellit ovanför ekvatorn, säger Tomas Landelius, forskare på SMHI. Den ska vi fortsätta att använda men vi adderar också data från satelliter som går i en bana över polerna och som rör sig ett varv runt jorden på 90 minuter. Det blir en utmaning för oss att kombinera data från dessa två så att vi kan skapa goda prognoser.

Satelliten vid ekvatorn kan mäta i en skarp vinkel mot Sverige vilket innebär att man får bättre underlag för södra än för norra Sverige. Med hjälp av de data man använder ska forskarna försöka beskriva molningheten för att i nästa steg kunna ge energibolagen prognoser för de närmaste 1-1,5 dygnen.

Solenergiproducenterna kan med prognoserna bedöma hur mycket solel de kan producera och hur mycket el de behöver från andra energislag.

– Det här är viktig kunskap för energibolagen, säger Tomas Landelius. De kan tvingas betala höga straffavgifter om de producerar för mycket repsektive för lite energi.

Energimyndigheten finansierar forskningen under 2018 och Tekniska verken är en samarbetspartner som bidrar med mätningar av sin solelproduktion.