På tisdagen åkte tre personer från Vårdcentralen i Boxholm till Stockholm för att berätta för Sveriges kommuner och landsting (SKL) om hur Boxholm har arbetat med ett projekt som pågått under två års tid.

33 hälsoguider har utbildats. Det handlar om personer som sagt sig vara villiga att peppa personer i sin omgivning att ta hand om sin hälsa på ett bättre sätt – förutsatt att det finns intresse för att ta emot hjälp och stöttning.

Hälsoguiderna har också i snabbutbildningen på nio timmar uppmuntrats att göra hälsofrämjande insatser på sina arbetsplatser.

– Det finns en nyfikenhet på övriga håll i Sverige hur vi arbetar i Boxholm. Det är skoj, säger Lars Karlsson, vårdcentralens verksamhetschef.

Boxholm var en av sju vårdcentraler i landet som blev uttagna att vara med i detta nationella innovationsprojekt med syfte att utveckla nya patientcentrerade arbetssätt inom primärvården.

Vårdcentralen valde att samverka med nyckelpersoner eller nyckelspelare i samhället utanför vårdcentralen; kommunen, Folkets hus, företag, handlare, skolor, pensionärsföreningar, med flera.

– Det har vi varit ensamma om, säger Lars Karlsson som en del av förklaringen till den nyfikenhet som finns.

Tyvärr har Boxholm knappast blivit mer välmående under projekttiden.

Antalet personer (ingen är räknad mer än en gång) som diagnostiserats för depression och/eller ångest har från 2105 till 2017 ökat från 393 (8.13 procent) till 458 (9.29 procent).

Det gäller listade personer vid Boxholms vårdcentral och anmärkningsvärt är att dubbelt så många kvinnor som män är diagnostiserade. Trenden har i det avseendet inte ändrats mellan åren.

Lars Karlsson vill dock inte se alltför negativt på statistiken, även om jämnstora komunen Ödeshög har klart färre diagnoser inom samma område.

– Jag tror att siffrorna är ett symptom på att vi frågar och analyserar patienten mer än vad vi gjorde tidigare. Jag tror att vi har öppnat upp för ett annat arbetssätt och vi har under året kunnat öka kuratorstjänsten från 50 till 100 procent.

Han framhåller att det krävs uthållighet och ödmjukhet för att vända en trend för psykisk ohälsa.

När ni började för två år sedan sa du att en stor utmaning var att genom projektet få bättre kunskaper om vad ohälsan beror på. Har du fått större kunskaper?

– Ja, i någon mening, men jag hade hoppats på att komma sanningen lite närmare. Fortfarande hänger frågan i luften, men vi släpper den inte.

Nästa stormöte med ”Välmående Boxholm” hålls i april nästa år. Dessförinnan ska flertalet av hälsoguiderna ha gått en fördjupad kurs.