Vägen Henrik Kullander anlagt var förra veckan helt översvämmad, och inte farbar. Nu har det sjunkit undan. Vattennivåerna beror inte enbart på riklig nederbörd.
Den är en luttrad Tomas Lejonqvist vi ringer upp. Han är van vid översvämningar och förr om åren räknade han med en rejäl översvämning på delar av hans odlingsbara mark i alla fall var tredje år.
Gården heter Stjälkhammar Gård och ligger mitt i Uknadalen nära Falerum, precis på gränsen mellan Östergötlands och Kalmar län.
På senare tid är översvämningar mer regel än undantag varje år, berättar Tomas Lejonqvist.
– Ja, det har blivit så. I år beror det nog på all väta, all snö och regn, så klart.
Han arrenderar ut åkermark men brukar även mark själv.
– Just nu är det mellan 20 och 30 hektar som ligger under vatten. Man får tänka på vad man sår, man kan inte välja vad man vill. Timotej brukar klara sig bra, men klöver riktigt dåligt. De kan ju inte hålla andan hur länge som helst, så klart.
Dalen översvämmas ofta.
– Det beror väl bland annat på att det är dåligt fall, den är väl tio centimeter per kilometer i en mil ungefär. Men också på hur mycket kraftstationen släpper på, de reglerar ju vattnet.
Vad betyder översvämningen för dig, rent ekonomiskt?
– Det är svårt att svara på, man får väl så i igen men det är ju besvärligt. Sedan kommer vildsvinen och bökar upp allt, de gillar ju när det är gyttjigt.
Vi åker till Nelhammars gård. Här möter Henrik Kullander upp i sin pickup. Just nu är det en bil som behövs med sin höga markfrigång. Nere vid fälten är det högt vatten.
– Det är värre i år, jag upplever att det började tidigare med. Sådana här översvämningar var länge sedan jag såg, kanske slutet av 80-talet, eller början av 90, säger Henrik.
Egentligen är det Storån som går över delar av Henriks fält. Men Storån är en sjö nu. Fyra tranor flyger över oss när vi pratar, svanar och gäss i mängd gör sig hörda. Bilar stannar på stora vägen för att fotografera. Inga tåg går förbi, tågtrafiken är avstängd på grund av vattenmassorna.
– Ja, det är väl en halvmeter eller mer, minst. Jag får väl uppskatta att det är mellan två och tre hektar odlad mark som ligger långt under ytan. Men det är inte ovanligt. Vi är vana vid det här, även om det är värre i år.
Gården har 310 hektar mark sammanlagt med skogen inräknat. Henrik odlar spannmål. På fälten här längs järnvägen satte han vete i höstas. I onödan, kan vi nu konstatera.
Skogsmaskinen blev kvar efter arbete. Nu får den stå där den står, av förklarliga skäl.
– Man får ta med det i beräkningen och hoppas att vattnet ska hinna rinna undan. Men i år är det redan för sent, det som kom i höstas vilar under vintern men måste få luft tillslut. Nu är det dött, jag får vårså istället.
Det kostar tid och det kostar pengar.
Hur mycket?
– Det är inte lönt att räkna på det, jag har i alla fall inte gjort det. Sådant här kan hända.
Vädret är inte det enda som avgör, det är i alla fall inte helt avgörande, menar han.
– Det finns ju ett kraftverk som reglerar flödet, säger han och pekar mot en vit byggnad några hundra meter bort.
– När de kör på för fullt så blir det nästan alltid översvämning, det är beroende av det också. Det kan det bli även torrare vårar. Men det har ju sina vattendomar att förhålla sig till.
Bykstugan liknar väl mest en sagoplats just nu.
Utöver att marken är flack så är ån som sköter avrinningen också grund på sina ställen. För grund kanske.
– Det finns flaskhalsar som gör att det inte kan rinna i den hastighet som skulle behövas. Det är ju berg i botten, berg som till och med kommer upp i dagen. Men alla de här sakerna bidrar till att det är värre i år, skulle jag säga.
– Men... Nu blev det så här i år. Och så blir det ibland.
Långt bort syns det gamla bykhuset, som många ser från stora vägen. Ån går nästan mitt över fälten men idag är här en sjö istället, flödet är högt och strömt.
Vägen är farbar igen, det var den inte för en vecka sedan.
Några som trivs är fåglarna. En trana i motljus bjuder vi på.
Flödet är högt. Det regleras även av kraftverket som ligger i dalen.
Skogsmaskinen står där det står, för tillfället.
Hnerik Kullander är van men årets översvämningar är det värsta på i alla fall många år.
Ungefär tre hektar av Henriks odlingsmark ligger under vatten. "Det finns de som har drabbats mycket värre", berättar han.