– I nästan alla andra fall är det bara den misstänkta gärningspersonen som utgör ett hot mot brottsoffret. I de här fallen hotas tjejerna och kvinnorna av sina familjer eller hela släkter, säger Sandra Kunnari.

Hon har blivit utsedd till en av Östergötlands fyra representanter i Polismyndighetens nya nationella team som ska fungera som experter på utredningar om hedersvåld. I januari har gruppen sitt första möte.

– Jag tror jättemycket på det här. Polisen behöver jobba mer offensivt mot hedersvåld och använda fler metoder för att hitta gärningsmän och avslöja planer om kommande våld, säger Sandra Kunnari.

Artikelbild

Undersöker. Sandra Kunnari försöker alltid få svar på frågan "varför" när ett brott begåtts. Det bakomliggande motivet kan vara hedersförtryck.

Hon arbetar i den grupp om ett femtontal utredare som utreder brott i nära relationer. Tidigare har hon jobbat vid våldsroteln och med brottsoffer- och personsäkerhetsfrågor; i högsta grad aktuella frågor i utredningar om hedersvåld.

Hur många fall av de brott som polisen utreder som rör hedersvåld är omöjligt att säga, enligt Sandra Kunnari. Hon konstaterar att mörkertalet högst troligt är mycket stort; ibland vill brottsoffren dölja det verkliga motivet till misshandel och hot, ibland förstår inte polisen att brottet är hedersrelaterat.

– Ibland kanske utredare också drar sig för att ställa frågor om det för att man inte vet vad man ska göra med svaret, säger Sandra Kunnari.

De flesta hedersvåldsbrott som polisen får kännedom om är akuta händelser som larm om pågående misshandel. När utredningen drivs framåt kan hedersproblematiken avslöjas.

Artikelbild

| Ingriper. Elisabeth Gustafsson (S) har beslutat att omhänderta ett ökat antal hotade flickor under året.

Att berätta i förhör om familjens och släktens våld är farligt för brottsoffren och många vacklar, beskriver Sandra Kunnari. De vill berätta men är samtidigt rädda för följderna. Den som medverkar i en polisutredning mot den egna släkten måste nästan alltid bryta kontakten helt.

– Det ger en sån extrem utsatthet hos de här målsägandena. Det finns ett otroligt starkt tryck utifrån på dem att utredningar inte ska drivas vidare. Här hjälper det inte om polisen skulle frihetsberöva en misstänkt gärningsperson, det finns en hel släkt bakom och någon annan tar över ansvaret, säger Sandra Kunnari.

Polisen spelar numera alltid in förhör på film och försöker att snabbt hämta in annan typ av bevisning, som mobiltelefoner eller journaler. Med sådan bevisning kan utredningen drivas vidare även om brottsoffret inte orkar eller vågar medverka.

Om tjejen eller kvinnan vill medverka finns hjälp att få i form av skyddat boende och andra skyddslösningar. När en minderårig tjej (eller kille) löper risk att utsättas för våld kan socialtjänsten omhänderta personen som en skyddsåtgärd.

Elisabeth Gustafsson (S), politisk ordförande i socialnämnden i Linköping, har fattat ett ökat antal sådana beslut om unga tjejer det senaste året.

– Vi försöker arbeta tillsammans med familjen först, och lösa konflikten med frivillig vård. Men vi har haft fall där föräldrar inte ser att de agerar fel. Då måste vi omhänderta, säger Elisabeth Gustafsson.

Ett omhändertagande kan i vissa fall vara en risk för flickan. Både polisen och socialtjänsten har fall där familjer och släkter dragit igång privata sökinsatser för att ta reda på var flickan hålls gömd.

Nu finns ett förslag till hårdare straff mot hedersbrott, som riksdagen ställt sig bakom. Det innebär bland annat att ett bakomliggande hedersmotiv vid misshandel eller hot blir en försvårande omständighet, som ger hårdare straff än för misshandel utan sådant motiv.