Det är exempel på där sjukvården i Östergötland inte når upp till uppsatta mål för tillgänglighet. Detta trots att sjukvården tillförs nya miljoner varje år. Under tisdagen debatterade politikerna i regionfullmäktige hur gapet mellan behov av sjukvård och tillgång på medel ska lösas de närmaste tre åren.

Bilden av hur allvarliga bristerna i sjukvården är ser olika ut beroende på om det är oppositionen eller majoriteten som målar upp den. Mats Johansson (S) som företräder den styrande majoriteten påminde till exempel om att tillgängligheten till vård i Östergötland fortfarande står sig väl i jämförelse med den i andra landsting och regioner. Han menar också att ett långsiktigt arbete för att komma tillrätta med problemen har kommit en bra bit på väg.

Men företrädare för oppositionen anser att sjukvården befinner sig på ett sluttande plan.

– Tillgängligheten må fortfarande vara bra jämfört med andra län, men utvecklingen går snabbt åt fel håll. Majoriteten är trött och visionslös, sa till exempel Fredrik Sjöstrand (M).

Fullmäktige hade fyra olika finansplaner att ta ställning till, fyra olika sätt att tackla de tre närmaste årens ekonomiska utmaningar. Planerna omfattar hela Region Östergötlands verksamhet, från kollektivtrafik, regionutveckling till samhällsplanering, men det var sjukvården som var det främsta föremålet för debatt. Majoritetens plan klubbades efter många timmars debatt igenom. Koalitionen för Östergötland, det vill säga Socialdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Centerpartiet har styrt regionen sedan förra valet.

Samtliga partier utom Vänsterpartiet förutsätter att underskotten som verksamheten dragits med i många år, kan minskas till noll genom effektiviseringar. Exempelvis genom att mer vård ska ges utanför sjukhusen, såväl inom primärvård som i hemmet. Mobila team har redan börjat jobba och mobil röntgen hade nyligen premiär. Samordning med kommunernas hemsjukvård ska utvecklas.

– Vi har en långsiktig strategi som jag menar det finns bred politisk enighet kring, menade Mats Johansson.

Moderater och Kristdemokrater vill se utökad privatisering genom så kallat vårdval. De två partierna räknar med att tillföra sjukvården något mer än vad majoriteten föreslår, bland annat vill de höja ob-tilläggen för vårdpersonal och tillföra 1177 telefonrådgivning medel för att förbättra tillgängligheten. Marie Morell (M) efterlyste också flera gånger en bättre styrning och ledning.

– Vi vill ta tag i frågorna på allvar, sa hon.

Sverigedemokraternas finansplan följer i stort majoritetens men med särskilda satsningar på två områden, förebyggande insatser mot hudcancer och inrättande av äldremottagningar. Clara Aranda (SD) efterlyste en dialog över partigränserna om hur sjukvårdens utrmaningar ska lösas.

Vänsterpartiets Emil Broberg beräknar de andra partiernas sparkrav på vården till 700 miljoner kronor de kommande tre åren.

– Det är inte trovärdigt att det går att klara med effektiviseringar.

Vänsterpartiet vill därför höja landstingsskatten med 55 öre på tre års sikt.

– Det löser inte alla problem, men vi lättar på trycket. Kraftiga underskott ökar stressen hos personalen och gör att god vård inte kan upprätthållas, det sa Mats Johansson för fyra år sedan då han satt i opposition. Då var underskottet hundra miljoner, nu är det 250 miljoner bara nästa år, påminde Emil Broberg om.