M, KD, SD och L lämnade in sin motion till trafikutskottet under måndagen. Den är ett svar på skrivelsen "Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033", som den S-ledda regeringen lämnade in i somras.
Partierna menar att behoven av infrastruktursatsningar är stora i Sverige och att en satsning på höghastighetsjärnväg "riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar."
Beskedet från Helena Gellerman (L), en av dem som skrivit motionen om nej till höghastighetståg, är tydligt. Alla planer, inklusive Ostlänken, stoppas och en ny kapacitetsutredning ska titta på hur man sen ska gå vidare.
– Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt. Det finns en kapacitetsbrist och den måste vi lösa och det är troligen med ny järnväg men sen hur det ska se ut måste utredningen få titta på, säger hon.
Motionen som också är författad av Tomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M) och Magnus Jacobsson (KD) är partiernas officiella hållning i frågan.
– Den är förankrad i respektive parti, säger Helena Gellerman.
Ostlänken har planerats och projekterats i över 20 år. Nu ska det utredas igen?
– Men kanske inte i skarpt läge förrän de sista åren. Vi vill prioritera arbetspendling och godstrafik. Den nära arbetspendlingen är det som ger jobb och tillväxt. Vi ska inte fokusera på ändstationerna.