Rahmatulla Husseini var 15 år när han flydde från svåra förhållanden i Afghanistan. Med hjälp av människosmugglare gav han sig iväg från sitt hem i området Miadan Wardack i centrala Afghanistan – ett svårt krigsdrabbat område där talibaner härjat och där lokalbefolkningen tidvis hamnat i konflikt med nomadfolket kuchis.

Han lämnade den osäkra tillvaron tillsammans med andra flyktingar och färdades över gränsen till Iran, och med bil, buss och lastbil kom han till Turkiet. Mellan transportmedlen fick han springa.

Det var en lång och mödosam och farlig resa. Och än värre blev det. Genom bergsområden i Turkiet vandrade han i tre dagar utan mat. Precis som så många andra hösten 2015 fick han plats i en gummibåt mellan Turkiet och Grekland.

Artikelbild

Rahmatulla har fått svar från Migrationsverket: "ansökan avvisas".

– Från Grekland åkte jag tåg och buss genom Europa. På flera ställen blev vi stoppade och fick gå, bland annat i Ungern.

I Sverige hamnade han i Ödeshög, först på asylboendet Nattviol, sedan på HVB-hemmet Nybo där han delar en lägenhet med fem andra killar.

Det som skiljer Rahmatulla från många av de andra tonåringarna från Afghanistan är att han haft med sig ID-papper som godkänts. Han har alltså inte behövt genomgå någon åldersbedömning hos Migrationsverket för att fastställa åldern.

Han fick dock avslag. Eftersom han har sin pappa i den afghanska byn Siah Khak så menade Migrationsverket att han har ett ordnat mottagande i hemlandet. Han överklagade och fick avslag på nytt i höstas. Vid det laget hade han dock helt tappat kontakten med sin familj. Migrationsverket kan inte utvisa så länge det inte går att hitta pappan. Verkställningen sköts upp tills han fyllt 18, vilket inträffar i maj nästa år.

Artikelbild

| "Det är krig i Afghanistan. Jag kan inte åka tillbaka."

– Vad är det för skillnad om jag har en pappa eller inte har en pappa, undrar Rahmatulla.

Han säger att han inte har någon kontakt med sin far längre.

Artikelbild

| "Jag vill utbilda mig till eltekniker, men helst vill jag bli polis", säger Rahmatulla Husseini.

– Det är krig i Afghanistan. Jag kan inte åka tillbaka. Migrationsverket säger att när jag är 18 så är jag vuxen och kan välja att bo i en del av landet som inte har krig. Men jag känner ingen där och har ingenstans att bo, säger han.

I drygt två år har Rahmatulla bott i Ödeshög. Han har gått i högstadiet på Lysingskolan men lyckades inte få godkänt betyg i svenska och går därför nu på språkintroduktion på Holavedsgymnasiet i Tranås.

Artikelbild

| Oklart. Rahmatulla Husseini, 17 år från Ödeshög, har fått avslag. Regeringsförslaget ger nytt hopp, men det är osäkert om han berörs.

Han är fast besluten att bli godkänd så att han kan söka in på el- och energiprogrammet. Men Innan det kan bli aktuellt kommer han att ha fyllt 18 och ett utvisningsbeslut hänger över honom.

– Det är roligt att jobba med elteknik, men mitt stora mål är att bli polis, berättar Rahmatulla som är helt inställd på att fortsätta sitt nya liv i Sverige.

Han är förstås väldigt orolig för att han ska bli utvisad.

Kristina Gideskog är Rahmatullas gode man. Hon menar att han är en mycket ambitiös och flitig person som är målinriktad och motiverad.

– Jag har varit god man åt många unga flyktingar, även före den stora flyktingvågen 2015. Reglerna när Migrationsverket prövar asylskäl är oerhört komplicerade, tycker hon.

Det är oklart om de diskussioner som förs nu om amnesti just för ungdomar från Afghanistan berör Rahmatulla. Inom regeringen finns det oenighet. Miljöpartiet vill att ungdomar som kom från Afghanistan 2015 ska få permanent uppehållstillstånd. Den lag som började gälla i somras, där ungdomar som pluggar på gymnasiet kan få tillfällig asyl, har inte gett den effekten.

Den här så kallade gymnasielagen ger unga möjlighet att få tillfälligt uppehållstillstånd medan de går på gymnasiet. Får de sedan ett jobb efter gymnasiet kan uppehållstillståndet omvandlas till permanent. Men bara om:

O man inte redan har fått ett utvisningsbeslut.

O eller man har fått av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet.

O man har ansökt om uppehållstillstånd den 24 november 2015 eller tidigare.

Det finns fler om och men i reglerna.

Rahmatullas hopp är ändå att han ska kunna söka in på ett gymnasieprogram som ska leda till ett jobb på minst sex månader. Men i Migrationsverkets beslut finns inget stöd för en sådan lösning. Utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft och myndigheten konstaterar att skäl saknas för att få tillfälligt uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier.

Han och hans gode man har tagit kontakt med föreningen Ensamkommandes förbund och dess medlem Tina Swalander i Växjö.

– Vi har tillgång till juridisk hjälp och räknar med att kunna assistera Rahmatulla och hans gode man i ett överklagande, säger hon.

För tredje gången har nu Migrationsverket avslagit Rahmatullas ansökan. Man tar inte ens upp sakfrågan om Rahmatulla kan få tillfälligt uppehållstillstånd för sina gymnasiestudier, utan hänvisar bara till det tidigare beslutet.

– Min situation är väldigt svår, säger Rahmatulla Husseini.