Kindapartiet (KP) bildades den 5 september 1988 på initiativ av dåvarande kommunfullmäktiges ordförande Göte Pettersson.

Utfryst från Moderaterna i Kinda ville han ta revansch på det politiska etablissemanget.

Enligt Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet, är det ett utmärkande drag för att bilda ett lokalt parti.

Artikelbild

| Förhandlingar. Göran Olsson, Leif Lundin, Bernt Vidbäck, Annika Vidbäck, Pia Tingvall och Nils-Erik Gustavsson diskutetar Kindapartiets framtid.

– Ofta är det en politiker som är missnöjd med vad de etablerade partierna representerar och som väljer att starta ett eget.

Hjärtefrågan för KP var den kommunala förbränningsanläggningen (AFA:n) i Kisa. Den styrande majoriteten ville fortsätta att elda sopor medan KP:s anhängare hävdade att röken var giftig. Två veckor efter partiets bildande var det val där KP blev tredje största parti. I intervjuer sa medlemmarna att de var oberoende, varken borgare eller socialister, och att de skulle ta fram hjärtat i Kinda.

En beskrivning som stämmer väl med andra lokala partiers identitet, enligt Johan Wänström.

– Man har en annan tro till vad man kan göra och talar om ”kommunens väl”. Ofta förenat med en stark lokalpatriotism, men därmed inte sagt att etablerade partier inte värnar om det lokala.

Antalet lokala partier ökade under 1990-talet och början av 2000-talet. De allra flesta överlevde bara en kortare tid.

– De slår igenom med buller och bång, men finns ofta bara under en mandatperiod. Längre än två, tre mandatperioder är ovanligt, säger Johan Wänström.

KP höll ut längre. När partiet lades i malpåse våren 2002 hade det fyra mandatperioder bakom sig med representation i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Dessutom samregerade KP tillsammans med Socialdemokraterna 1994-2001. Partiet undkom större konflikter, men framträdande politiker hoppade av och väljarstödet sjönk.

Hur stor utbredningen är av lokala partier i Sverige i dag kan Johan Wänström inte säga på rak arm. Däremot konstaterar han att andelen mandat för lokalpartier varit konstant de senaste decennierna.

– Det som har förändrats, enligt mina studier, är att före SD:s inträde var lokala partier betydligt vanligare i styrande koalitioner än vad de är i dag. Vi har fått fler blocköverskridande majoriteter och SD har nog tagit över en del av missnöjet.

Göran Olsson var en av draghästarna i KP. Trots en djup förankring inom Centern. Han tror inte att det finns grogrund för ett lokalt parti i Kinda i dag.

– Absolut inte. Det måste vara rätt tajming och då (1988) var det AFA:n som gjorde det. I dag finns det ingen sådan fråga vad jag vet.

Betyder det att etablerade partier i Kinda tar upp lokala frågor bättre i dag?

– Ja, jag vill tro det.

Kindas oppositionsråd Lars Karlsson (L) ser lokala partier som dagssländor som i bästa fall kan fungera som blåslampa på redan erkända partier.

– De kan växa och göra bra val, men är ofta kortsiktiga och försvinner snabbt.

Vilken fråga kan leda till ett nytt lokalparti i Kinda?

– Vårdcentralen i Kisa om det inte skulle bli en lösning. En viktig fråga är också Stångådalsbanan. Samtidigt finns de här frågorna redan i de etablerade partierna.

I samband med slutklämmen för KP i april 2002 hade Göran Olsson tappat sugen för politiskt arbete och funderade starkt på att skaffa ny hund i stället. Men i oktober 2002 stod han beredd att fortsätta sin politiska gärning - återigen som Centerpartist.

Och där finns han fortfarande med i leken när vi skriver 2018.