Söndag är städdag på räddningsstation Lambohov. Då ska utrustningen i brandbilar och andra räddningsfordon inventeras, kontrolleras och bilarna tvättas.

– Du får inte visa att jag städar här! Då blir det ett herrans liv hemma, hojtar brandmannen Anders 86:an Andersson när han vrider ur skurtrasan.

Stämningen på stationen är uppsluppen. Brandmännen jobbar tätt tillsammans och det blir lite lättare att vara ifrån familjen.

Artikelbild

| Ett enda larm. Till ledningscentralen som tar hand om larmen från 300 000 invånare i länet har det bara kommit ett larm. Lennart Ågren och Mikael Kalered hoppas att lugnet håller i sig.

– Vi samarbetar i nästan allt vi gör, och då blir det nästan som en andra familj. Det är jobbigt att vara från framför allt barnen, men det ingår i jobbet, säger styrkeledare Daniel Åsberg.

Kollegan och brandmannen Claes Norell håller med.

– Jag tycker inte det är så jobbigt att jobba jul. Inte med den här arbetsplatsen. Vi försöker få det så trevligt som möjligt. Julen är ju inte bara en dag, man kan alltid fira dagen innan eller dagen efter, säger Claes som inventerar en brandbil.

Vägg i vägg ligger ledningscentralen för räddningstjänsterna i sju kommuner. Här leder man räddningsinsatserna och ser till att resurserna från 23 stationer fördelas så bra som möjligt. Här märks också den så kallade "Kalle Anka-effekten" av tydligast.

Artikelbild

| Styrkeledaren Daniel Åsberg saknar barnen, men det är en del av jobbet.

– I snitt har vi sexton larm per dygn. Fram till klockan elva har vi fått in ett larm i hela förbundet. Just julafton brukar det vara ganska lugnt. Folk kanske varvar ner lite extra. Fram på kvällen är trafiken den stora faran när många ska åka hem, berättar inre befäl Mikael Kalered.