26-årige Ashiq fick inte prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Överklagandet har fått avslag i lägre instans, trots att han anser att han har flera bevis för dödshoten mot honom. Han har jobbat för kvinnors och barns rättigheter och talibaner har hotat att halshugga honom.

Advokaten Almina Imamovic i Linköping har tagit sig an hans fall. Hon har lång erfarenhet av asylärenden. Hon är kritisk på flera punkter.

– Det här borde vara ett enkelt fall för Migrationsverket. Det är uppenbart att Ashiq behöver skydd.

Artikelbild

| Nytt juridiskt biträde. Ashiq tillsammans med advokaten Almina Imamovic, som tagit upp hans fall. Hon är mycket kritisk till myndigheternas agerande.

Hon menar att Ashiq haft otur att hamna hos en handläggare och fått ett juridiskt biträde som ingendera gjort sitt jobb. Handläggaren har bristande kunskap om landet dit man utvisar Ashiq, och biträdet har inte stridit tillräckligt för hans inlagor som talar för hans behov av skydd, anser hon.

– Många som biträder asylsökande tar på sig för många uppdrag och brister i engagemang. En del gör det för pengarnas skull, säger Almina Imamovic och berättar om ett fall där en jurist haft 2 000 ärenden på ett år.

– På vilket sätt kan man i så fall företräda sin klient? frågar hon och menar att det ingår i jobbet att leta rätt på tidigare rättsfall som kan hjälpa varje klient.

Hon jämför med en brottmålsadvokat som på alla sätt försöker ifrågasätta en åklagares bevisning.

Artikelbild

Corren i onsdags.

Ashiq fick många frågor om hot när han intervjuades av Migrationsverkets handläggare. Frågorna ställdes om och om igen, men med olika formulering.

– Jag försökte förklara vad jag menade, för att de skulle förstå. Migrationsverket menade att jag ändrat mig, säger Ashiq.

Artikelbild

| Flykting. Ashiq är övertygad om att han kommer att bli dödad i Afhganistan. "Jag kan inte återvända", säger han.

Almina förklarar att det är Migrationsverkets sätt att utröna om det finns lögner i historien.

– Det är ditt biträde som ska se till att det inte händer. Det är vi som vet hur handläggaren jobbar. Vi ska företräda klienten och se till hans bästa, säger hon.

Artikelbild

Bild ur videon där talibaner efterlyser Ashiq. Filmen har gått ut i sociala medier. Efterlysningen har skett i landets moskéer.

Att Ashiq fått en shariadom mot sig har Migrationsverket ställt till hans nackdel, eftersom han i intervjuer nekat på frågan om han gjort något olagligt i sitt gamla hemland.

– Jag menar att handläggaren har begått tjänstefel, säger Almina och överväger att JO-anmäla.

Asylärendet går inte att överklaga mer. Migrationsöverdomstolen gick på Migrationsverkets linje, vilket de gör i 97 procent av fallen.

– Det man kan göra är att begära verkställighetshinder på grund av att den sökande känner välgrundad fruktan för att återvända, säger hon.

För detta finns det stöd i FN-konventionen och även i utlänningslagen. Man får inte utvisa en person som riskerar dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr.

Migrationsverket har i sitt beslut avfärdat den risken.

En annan möjlighet som Almina Imamovic överväger är att hos Migrationsverkets förvaltningsprocessenhet begära att utredningen tas om, på grund av att man inte tagit hänsyn till klientens faktiska förhållanden.

– Migrationsverket går på gamla uppgifter om läget i Afghanistan. Det finns FN-dokument som säger att det råder väpnad konflikt i hela landet. Och även om det skulle vara sant att det är lugnt i vissa delar, hur menar de att Ashiq skulle kunna gömma sig där? Det är inte som i Sverige. Handläggarna utgår från svensk kultur.

Ashiq har lyssnat på Alminas utläggning, som översatts till hans modersmål dari av tolken Zaman. Ashiq har sin egen förklaring:

– Om ens hand får en skada hugger man inte av den. Men om mitt land har en sjukdom som hotar mitt liv, då skär jag bort det.

Vi har sökt Ashiqs tidigare juridiska biträde, men denne har inte återkommit med en kommentar.