Att läsa av bilder är ett viktigt verktyg för att ställa diagnos. Utvecklingen Inom bilddiagnostiken (röntgen, MR, datortomografi, ultraljud) har varit snabb och revolutionerande. Men inom patologin där man ser på hur kroppens celler uppträder, är mikroskopet fortfarande det viktigaste verktyget. På US pågår ett Vinnovafinansierat projekt som syftar till att införa digitala arbetssätt hos svenska vårdgivare. På US innebär det att alla patologer ska få tillgång till datorn som verktyg. US i Linköping, som enda klinik i landet, står på tröskeln till att digitalisera patologin på bred front.

Trots att det hittills bara är en handfull av de 20 patologerna på US som kan konsten att avläsa de digitala bilderna av vävnadsprover fullt ut, har det redan nu funnits tillfällen då det räddat liv. En stor del av patologens uppgift är att ställa cancerdiagnoser och då handlar det inte bara om elakartad eller godartad. Tumörer har många ansikten, lika många som antalet olika sorters celler i vår kropp. Ibland kan det vara mycket bråttom att ta reda på vad det är för en typ av cancer.

– Vi har haft några fall där vi verkligen tänkt ”Yes, där satt den”, säger projektledare Anna Bodén, läkare med patologi som specialitet.

Artikelbild

| Bilder. Liksom cancer kan ett vävnadsprov ha många ansikten.

Hon berättar vidare.

– Vid ett tillfälle hade vi misstanken om en mycket speciell form av cancer, det handlade om en tumör som satt så att patienten kunde drabbas av andnöd. Det finns en expert på just den cancerformen i Linköping, men han var inte på plats. Vi kunde ringa honom och be honom logga in för att se bilderna. Han kunde bekräfta diagnosen och rätt behandling kunde snabbt sättas in, berättar hon.

Merparten av alla prover som patologerna ska analysera är vävnadsprover, små bitar av exempelvis en tumör. Små,små delar läggs på ett mikroskopiskt glas. Det kan handla om ett hundratal sådana från en patient. I mikroskopet eller numera på skärmen, kan patologen se cellerna som bara är några mikrometer stora (en mikrometer är 0,001 millimeter). Det ställer stora krav på tekniken. Varje cellprov innehåller en stor mängd information och ska kunna förstoras på en skärm som klarar en upplösning så att varje detalj framträder. Dessutom ska det gå fort. Ingen läkare vill sitta framför en tuggande dator. Regionens centrum för medicinsk teknik och IT (CMIT) och medicinföretaget Sectra har gemensamt löst det. Tjugo stationer finns nu färdiga att tas i bruk med såväl system som skärmar som matchar kraven på både snabbhet och upplösning. Fyra scannrar producerar dagligen bilder.

– Region Östergötland kan idag sticka ut hakan och säga att vi är bäst i Sverige gällande digital patologi. Vi är vägledande för andra regioner och landsting, säger Carl Clasén (CMIT) som ansvarar för den tekniska delen av projektet.

Artikelbild

| Nöjd. Carl Clasén är nöjd med att ha hittat tekniska lösningar för att digitalisera patologernas arbete.

Så länge de små glasen analyseras i ett mikroskop måste de plockas fram när patolog och behandlande läkare diskuterar patienten. Hundra glas är en del... Med datorns hjälp kan bilderna plockas fram på nolltid.

Patologens öga har hittills varit det enda redskapet för att bedöma bilderna. Nu kan datorn tas till hjälp, exempelvis kan den räkna antalet celler och mäta avståndet dem emellan. Digitala bilder kan på ett ögonblick skickas över världen, kliniker kan hjälpas åt, experter kan anlitas var de än befinner sig. Flera läkare kan titta på samma prov samtidigt och diskutera vad de ser.

Artikelbild

| Patolog. Anna Bodén tror att det nya arbetssättet kan locka läkare till patologin, de behövs.

Och allt detta leder till förkortade svarstider, säkrare svar och en snabbare insats av rätt behandling.