Kartexperten jobbar som förste arkivarie vid Krigsarkivet.

Hur väcktes ditt intresse för kartor?

– Jag skrev en avhandling i ämnet eftersom att jag tyckte att kartor var kul. Sedan fick jag en tjänst på Krigsarkivet – som jag blev kvar på, säger Bo Lundström.

Artikelbild

| Denna karta föreställer Norden – för flera 100 år sedan.

Arkivmyndigheten förfogar över mängder av kartor – från hela världen.

– Den äldsta stadskartan som finns i vår ägo är från 1597. Totalt har vi en miljon olika kartor, säger Bo Lundström och tillägger:

– Krigsarkivet har, ur internationell synpunkt, en väldigt fin kartsamling.

Vad har ni för typer av kartor?
Artikelbild

| "Förr i tiden var inte kartorna till för gemene man", säger Bo Lundström.

– Spionkartor, geografiska kartor, topografiska kartor och utländska kartor.

Nyligen var Bo Lundström på plats i Vadstena för att prata om kartans historiska betydelse. Föreläsningen gick under följande namn: ”Kartan, konsten och bilden i marginalen".

Artikelbild

| Kartor över Vadstena och Skänninge.

– Jag har en konstvetenskaplig infallsvinkel på mina föreläsningar. Fokus ligger på att beskriva symbolerna som låg i utkanten på kartorna, säger Bo Lundström.

Hur har synen på kartor förändrats?
Artikelbild

| Riksarkivet fyller 400 år i år. Claes Westling jobbar som arkivarie på Landsarkivet i Vadstena.

– Förr i tiden var inte kartorna till för gemene man. Tidigare låg allt under militär regi. Sedermera förstod man att det fanns ett civilt intresse – och än i dag ser vi ju att kartorna fyller en funktion.

– Den konstnärliga aspekten är dock inte särskilt viktig längre. Förr fick ju kartorna smyckas ut under förutsättning att det inte påverkade innehållet i sig.

Artikelbild

| Bo Lundström visar på en karta över slaget vid Breitenfeldt (7 september 1631).

Hur stort är intresset för kartor i dag?

– Jag vågar påstå att kartor fortfarande intresserar många. Inte sällan får vi säga att det är fullt när vi anordnar olika visningar, säger Bo Lundström.