Intresset för växter och odling har han haft med sig genom hela livet.

– Det började när jag kunde gå, säger han.

Odlingsintresset gynnades av att hans pappa hade häståkeri där tillgången till bra gödsel var god. Dessutom uppmuntrades odlarintresset av Lennarts morfar.

Artikelbild

| Handelsträdgården består av ett litet torp med 5000 kvadratmeter mark.

– Morfar bodde i samma hus och han byggde växthus åt mig så innan jag var tio år hade jag två växthus, säger han.

Där experimenterade han och odlade grönsaker och krukväxter.

– Jag ville testa allting. Det fanns ett trädgårdsintresse som bara fanns där.

Så fort han var skriv- och läskunnig började han kontakta olika odlingssällskap och alla verkade vilja uppmuntra den vetgirige pojken som per post fick ta emot odlingsbeskrivningar som han samlade i pärmar.

Artikelbild

| Hälften av marken består av odlingar och den andra halvan är visningsträdgård.

När Lennart var barn fanns det elva handelsträdgårdar i och runt Vadstena.

– Jag nästan levde där samtidigt som jag hade odlingar hemma.

Artikelbild

| Ett engelskinspirerat växthus har han byggt på handelsträdgården.

Av trädgårdsmästarna fick han lära sig alla gamla metoder som användes i odlingarna.

– Metoder som fortfarande sitter kvar i huvudet på mig, säger han.

Artikelbild

| Buskpionerna blommar intensivt under ett fåtal fagar.

Med utbildning inom trädgård började han jobba på Östergötlands läns landsting i deras trädgårdsverksamhet.

– Sedan gick jag över på administration, säger han och skakar på huvudet.

Artikelbild

| I visningsträdgården finns trädgårdens alla växter.

Han, liksom många andra, lockades av jobb bakom ett skrivbord. De sista 15 åren i dåvarande Landstinget jobbade han som säkerhetschef. Mesta tiden tillbringades bakom skrivbordet med uppgifter som handlade om beredskap för krig och katastrofer.

– Jag längtade ut där, säger han.

Artikelbild

| Krukboden är fylld med gamla terakottakrukor.

1994 blev det nedskärningar i verksamheten och han slutade sin tjänst.

– Nästan omgående tänkte jag att min dröm skulle förverkligas, säger han.

Artikelbild

| Här väntar småplanor på att planteras i krukor.

När han letade efter en lämplig plats hittade han en annons i Corren. Ett litet torp från 1870, några uthusbyggnader och 5000 kvadratmeter igenvuxen åkermark. Stället hade stått tomt i 20-25 år, men han såg potentialen och priset hade sjunkit på grund av att det stått osålt länge.

– Så jag slog till alltså.

Artikelbild

| Utifrån en instruktionsfilm på Youtube har ha snickrat nya hjul till kärran.

Där och då började arbetet. En dröm är inte något som bara går i uppfyllelse. En dröm måste förverkligas. Lennart byggde sin dröm spadtag för spadtag.

–Det jag visste var att jag ville odla perenna växter, det var mitt intresse.

Artikelbild

| I ett uthus täcka alla väggar med bilder och namn på alla växterna som finns att köpa.

Han har fått leja för borrning efter vatten, jobb som rör el och han fick hjälp att djupplöja åkermarken.

– Sedan har jag med handkraft och skottkärra gjort allt för hand.

Artikelbild

Halva området är plats för odling och andra halvan är en visningsträdgård där alla växter han odlar presenteras.

– Hela inriktningen är gammaldags växter.

Artikelbild

Redan på 1980-talet när han gick en starta-eget-kurs fick han höra att man inte skulle göra som alla andra om man ville lyckas.

– Eftersom jag tycker om gamla växter skulle jag odla gammaldags perenner, säger han.

Artikelbild

Och det gör han, närmare bestämt 800 olika gammaldags perenner.

Han berättar att kring år 1900 var handelsträdgårdarnas utbud av växter som allra störst i Sverige.

Företagsfilosofin går ut på att göra utbudet tillgängligt för alla.

– Kamprad är min förebild. Man ska hålla igen med kostnader och hålla ett pris som gör att alla kan handla.

Priset på perennerna har han inte höjt på många år.

Sedan 1997 har han jobbat och utvecklat Botanicus handelsträdgård och nästan allting gör han själv.

Från en stol under ett blommande träd konstaterar han:

– Min dröm har gått i uppfyllelse. Det har blivit som jag tänkte när jag satt och fantiserade vid mitt skrivbord.

Skulle han göra om det skulle han göra det mesta likadant. Han vill att det ska vara småskaligt och nära.

– Man har grepp om allting i en sådan här trädgård. Men man ska ju vara medveten om att man får jobba hela tiden, säger han.

Och även om han vill att hans trädgård ska andas lugn så är han inte rädd för att jobba. Snarare har han svårt för att vara sysslolös. Under vinterhalvåret när trädgården inte kräver så mycket arbete är det andra former av jobb med trädgård och växter i fokus som gäller.

– Då kör jag runt i Sverige och håller föredrag.

Det kan vara allt från att hålla föredrag på växtföreningar, på bibliotek, i bygdeföreningar eller som i vintras på en trädgårdsresa på en Ålandsbåt.

Är det inte föredrag så kan det bli en del snickring när det finns tid till det. Nu senast har en gammal kärra, efter lite efterforskande på Youtube, fått nya trähjul.

– Jag tycker inte om att sitta still, säger han.