Träning ger färdighet. Det är rubriken på Måns Roséns rapport från 2015 som i mars fick riksdagspolitikerna att fatta beslut om att centralisera högspecialiserad vård på nationell nivå. På tre år ska en rad diagnosområden koncentreras till max fem sjukhus.

Rapporten har sedan den kom fått stor kritik både inom politiken och bland sjukvårdsföreträdare, inte minst i Östergötland. När det häromveckan avslöjades i SVT:s program Dokument inifrån att den innehåller felaktiga uppgifter och beräkningar så tog kritiken ny fart. Slutsatsen i rapporten var att 500 patienter dog inom 30 dagar efter att ha opererats på mindre sjukhus med låg operationsvolym. Kontentan av resonemanget är att patienter dör och skadas i onödan på grund av att läkare och annan vårdpersonal inte får tillräckligt med träning på ingreppet de ska utföra.

Men rapporten hade flera brister. Patienter som hade dött hade registrerats flera gånger. Bland dödsfallen i Måns Roséns rapport som till slut visade sig vara drygt 325 till antalet ingick även patienter som dött i ett naturligt förlopp, som efter en obotlig cancer, men som gjort någon form av ingrepp i livets slutskede. Dessutom byggde inte siffrorna på enbart högspecialiserad vård utan innehöll även statistik från bland annat förlossningsvården.

Artikelbild

En av dem som instämmer i kritiken är Stefan Franzén, produktionschef på hjärt- och medicincentrum inom Region Östergötland. Han har under senaste sex åren ingått i en referensgrupp hos Socialstyrelsen när det gäller rikssjukvården, det system som i dagsläget styr vilka sjukhus som ska få nationella uppdrag.

– Jag har lusläst Måns Roséns utredning och upptäckte att han drog för stora slutsatser på för lösa grunder redan då. Det är populistiskt att säga att 500 liv kan räddas. Många politiker har sagt att det är förskräckligt att vi inte har gjort något åt de här hemska situationerna och Socialstyrelsen har fått direktiv att det ska gå fort. Men det bygger på känslor man får utifrån oriktiga uppgifter.

Tillsammans med ledningsstaben och den politiska ledningen i Region Östergötland har Stefan Franzén framfört sin kritik i remissvar till regeringens förslag. Även de tolv av de 14 politiska ledamöterna som sitter i rikssjukvårdsnämnden, däribland Kaisa Karro (S) från hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland, har varit kritiska. Den främsta kritiken handlar om tidsplanen.

– Det finns en oro för att det kommer tas för snabba beslut. Risken är att verksamheterna inte hinner ställa om, det är komplexa, stora och viktiga frågor. Ur ett östgötaperspektiv är viktigt att utifrån US göra analyser om svagheter och styrkor som finns, säger Kaisa Karro.

Artikelbild

| Måns Roséns rapport ifrågasätts inom läkarkåren och även av östgötska toppolitiker.

Men trots kritik är nu beslutet alltså taget och Socialstyrelsen är redan igång och provar två sjukvårdsområden: nervsystemets sjukdomar och kvinnosjukdomar inklusive förlossning.

Redan i dag är specialistsjukvård specialiserad inom ramen för det nuvarande rikssjukvårdsystemet. Exempelvis är Region Östergötland liksom Landstinget i Uppsala län ett nationellt centrum för brännskadevård. Ett annat exempel är barnhjärtsjukvården i Skåne dit Östergötland skickar samtliga hjärtsjuka barn som ska opereras.

Stefan Franzén anser att det är rätt att koncentrera viss sjukvård, men inte baserat på Måns Roséns rapport och i den omfattningen som han föreslår.

– Han har pekat på att ungefär fem procent av vården borde centraliseras och det motsvarar mycket stor del av den högspecialiserade sjukvården. Det är en revolutionär omställning som verkligen kan ändra förutsättningar för de mindre universitetssjukhusen.

I dagsläget är en procent av den högspecialiserade sjukvården koncentrerad på ett fåtal sjukhus. I realiteten kan det handla om att 400 ingrepp och insatser ska centraliseras.

– Min största kritik mot Måns Roséns utredning är att han har tittat på en sjukdom i taget. Han har pekat på för stor omfattning och tar inte hänsyn till sidledseffekter för hela sjukvårdssystemet, säger Stefan Franzén.

Ett exempel är när Universitetssjukhuset tog över kirurgi av matstrupscancer från Kalmar Län. Kirurger slutade omedelbart viket riskerar att patienter med andra skador på matstrupen, som kan uppstå i samband med exempelvis dränage, riskerar en sämre vård då det saknas kirurger med den specialitén. Dessutom orsakade det långa vårdköer vilket fick kirurger på US i Linköping att slå larm förra året och som vi tidigare berättat om.

– Om man kan vinna 500 liv, vilket man kan ifrågasätta, så kan man förlora tusen andra liv, de som kom in efter olycksfall, de som fick en annan sjukdom i området och de som inte får opereras av en bra kirurg som har slutat för att det blev för tråkigt. Det är stor risk för långa vårdköer, säger Stefan Franzén.

Är det ett hot mot US?

– Ja, det är ett hot mot US. Det är sant att övning ger färdighet, men man ska inte bara bygga på volym. Man måste titta på kvalité. Som kirurg begriper man att det ena befruktar det andra. Om man opererar 150 bråck av en sort kan metoden vara så besläktad att man även gör fem bråck av en annan sort bra. Vi riskerar att tappa områden som är av betydelse för vår funktion som universitetssjukhus, regionsjukhus och traumacentrum om man går strikt på volymkriteriet.

Det här låter som en skandal?

– När det gäller själva underlaget och påståendet om 500 liv och de slutsatserna samt det genomslag det har fått i politiken så är det skandal, det tycker jag. Men man får inte svänga pendeln helt åt andra hållet och säga att man inte få titta på ingrepp som vinner på att centraliseras, det ska man göra, men på ett annat sätt. Med kunskap och vetenskapligt förhållningssätt samt kvalitetsregister så att man ser nyttan.