Fram till nu har byte av aortaklaffar alltid krävt det som kallas öppen hjärtkirurgi. Läkarna har, för att nå aortaklaffen, varit tvungen att öppna patientens bröstkorg innan ingreppet kunnat genomföras. Normalt är det en operation med mycket liten risk, enligt Stefan Franzén som är verksamhetschef för Thorax/kärlkliniken på US.

Problemet har varit de patienter som har varit alltför sjuka för att kunna opereras på det viset. Istället har de behandlats med de mediciner som finns till hands. Prognosen för dessa patienter har varit mycket dålig. De flesta har dött inom tre år.

Men nu finns det hopp för dessa svårt sjuka patienter.

De tre patienter som nyligen opererades i Linköping fick sin nya aortaklaff insatt via ett litet snitt under vänster hjärtspets. Ingreppet görs under narkos med hjärtat i gång. Patienten behöver alltså inte kopplas till en hjärt-lungmaskin.

Operationen går till så att läkaren för in en tunn kateter i vänster kammare och upp genom den sjuka klaffen som i ett nästa steg vidgas med hjälp av en ballong. I den utvidgade klafföppningen vecklas sedan den nya klaffen ut också det med hjälp av en ballong.

Metoden passar än så länge bara till patienter med förträngningar. Det krävs förkalkningar i klaffen för att operationen ska lyckas.

- Man spänner nämligen fast klaffen i den sjuka kalken, förklarar Stefan Franzén.

Eric Wahlberg, centrumchef för Hjärtcentrum på US, är mycket nöjd med utvecklingen.

- Vi är ett av få centrum i landet som gör det här, säger han.

Metoden är inte helt ny. Den används redan på flera håll i världen, framförallt i USA och Europa. Totalt uppskattar Eric Wahlberg att det har gjorts drygt 2 000 sådana här operationer.

Frankrike och Tyskland har i Europa varit lite av föregångsländer i den här processen och tyska och engelska experter har varit närvarande under de operationer man hittills gjort i Linköping.

Under hösten planeras ytterligen sju, åtta operationer på US. Då ska man också testa en "systermetod" till bröstkorgssnittet. Nämligen att byta aortaklaffen genom en kateter som via ljumsken förs in i hjärtat.

Om prognosen för patienter, som inte opereras för sin svåra aortaförträngning, är dålig så är den desto bättre för de patienter som opererats. De har i stort sett en normal livslängd enligt Stefan Franzén.

Att göra ballongsprängningar i igensatta kärl efter exempelvis hjärtinfarkter görs ofta på US.

- Det är vi duktiga på. Men att ballongspränga ett fel på en klaff, det är ovanligt, säger Erik Wahlberg.

Tanken att på ett smidigt sätt kunna byta ut sjuka klaffar har funnits mycket längre än den nya metoden varit i bruk. Men tekniken har satt hinder i vägen. Det har varit knepigt att hitta de rätta materialen, enligt Stefan Franzén. Men under de senaste åren har forskarna fått fram produkter som både är tillräckligt smala och hållbara.

Det var egentligen forskarnas intresse för en annan av hjärtats klaffar, mitralisklaffen, som ledde fram till dagens metod. I fallet med mitralisklaffen blev resultatet inte tillräckligt bra. Istället fick forskarna fram en modell av en aortaklaff som fungerade bättre.

Ett litet snitt i bröstkorgen, för att komma åt en förkalkad klaff kan låta som en billigare operation än en öppnad bröstkorg. Men det är det inte. Åtminstone inte ännu.

- Det billigaste vore förstås att inte göra någonting, men det är ju inte det vi är här för, säger Stefan Franzén när frågan om vad det kostar, och om man sparar något, ställs.

Än så länge är den utrustning som krävs så dyr att kostnaderna för båda typerna av ingrepp är jämförbara.

- Men det beror förstås också på hur man räknar. Med det moderna sättet att räkna ekonomi så räknar man också sådana saker som värdet av livskvalitet, påpekar Eric Wahlberg.

Han redogör för en fransk hälsostudie som visat att man bara inom något år tjänat in kringkostnaderna (bland annat sjukhusvistelser, hemsjukvård, medicinering) jämfört med om man inte opererat alls.

Av de patienter som hittills opererats i Linköping är två kvar på sjukhuset medan en är hemma.

Två av patienterna var kvinnor över 80 år. Möjligen förvånar det någon.

- I dag opererar vi människor 80+, också i öppen kirurgi, med mycket gott resultat, säger Stefan Franzén.