31 miljoner kronor. Istället för förväntade 20.Åtvidabergs kommun gör ett rekordresultat för 2008.
Kommunalråden Lennart Haraldsson (S) och Sverre Moum (M) trotsar jantelagen:
- Vi är stolta, säger de samstämt när de presenterar bokslutet för 2008.
Resultatet sticker ut. Kommunen redovisar ett resultat om 31 miljoner kronor (2 700 kronor per invånare). Det är elva miljoner kronor mer än det budgeterade målet om 20 miljoner kronor.
För S+M-majoriteten har 20 miljoner kronor varit ett lägsta resultatmål. För att kunna finansiera kommande investeringar och klara pensionsskulden om 300 miljoner kronor krävs minst 20 miljoner kronor i överskott de kommande åren.
Till pensioner
Att resultatet ger mer än målet innebär inte att kommunen får elva miljoner kronor mer att spendera under 2009.
- Överskottet behövs för att vi ska klara långsiktiga åtaganden, säger Sverre Moum och fortsätter.
- Vi behöver få upp vår balansräkning, öka det egna kapitalet och få upp soliditeten. Bland annat för att vi ska klara stora pensions-åtaganden om sju, åtta år.
Åtvidabergs kommun har redovisat positiva resultat de senaste åren. Dessförinnan var kommunen i en djup ekonomisk kris och befann sig bland det fåtal kommuner i landet som redovisade negativa resultat.
Politiskt mod
Lennart Haraldsson och Sverre Moum tvekar inte när de ska förklara vändningen.
- En stark och tydlig majoritet är en förutsättning. Ingen av oss partier i majoriteten hade klarat detta på egen hand, säger Lennart Haraldsson.
Sverre Moum framhåller viljan att genomföra en ekonomisk sanering och ett politiskt mod. Saneringen ledde till omfattande protester under 2007, med bland annat med hundratals demonstranter i den så kallade fem-i-tolv-rörelsen.
- Vi hade inte kunnat bli mjuka i knäna då. Vi har hållit ut och insett det nödvändiga i att sanera ekonomin. Under 2008 har det inte varit mycket protester alls. Jag tror att kommuninvånarna insett att saneringen gett resultat.
Måste hålla budget
När partierna enades om att bilda majoritet efter valet 2006 tecknades en överenskommelse om en rad förändringar. Den politiska organisationen och därmed förvaltningsorganisationen gjordes om. Nämnder lades ner och arbetet koncentrerades till en stor kommunstyrelse med ett övergripande ekonomiskt ansvar.
Kommunens chefer fick dessutom ett större budgetansvar med krav om att hålla budget. Den som misslyckades riskerade jobbet.
Kvaliteten inte offrad
Därtill gjordes en lista över strukturella förändringar. Bland dessa finns till exempel försäljning av kommunala bolag, mer privata entreprenörer inom vård och omsorg och flytt av årskurs sex till högstadiet.
Kommunalråden menar att de strukturella förändringarna varit nödvändiga för att kommunen ska nå de ekonomiska målen. Mycket av förändringarna har skett inom två förvaltningar, de gamla sorgebarnen vård och omsorg samt barn och utbildning som tidigare gått med underskott. För 2008 redovisar båda förvaltningarna miljoner i överskott.
Stora överskott skulle kunna innebära att verksamheterna tagit stryk. Men kommunalråden menar att så inte är fallet.
- Verksamheterna har anpassat sig och gjort bra resultat även kvalitetsmässigt, säger Lennart Haraldsson.
Goda betyg
Han tar stöd för sitt påstående genom en rad rapporter. Bland annat att Åtvidaberg har länets bästa företagsklimat, att skolbetygen pekar uppåt och att kommunen nyligen placerat sig om fjärde bäst när det gäller antal anmälda brott.
Den ekonomiska saneringen i Åtvidaberg har skett i ett gynnsamt konjunkturläge. Båda kommunalråden konstaterar att åtgärderna räcker för att kommunen ska vara rustad för lågkonjunkturen.
- Det finns mer att göra, men det blir inga stora dramatiska förändringar. De har vi redan gjort, säger Lennart Haraldsson.
Bokslutet redovisas för kommunstyrelsen i början av mars och den ordinarie bokslutsdebatten i fullmäktige sker i slutet av mars.