I fjol registrerades cirka 230 000 ärenden hos ATK-sektionen i Kiruna, som utreder hastighetsöverträdelser registrerade av en kamera. I pengar handlar det om totalt 88 miljoner kronor.

Anders Drugge, sektionschef i Kiruna, kan inte redovisa en specifik summa för just östgötarnas överträdelser men säger att han räknar med att bötesnivån i landet även i år kommer att uppnå samma siffror som i fjol.

Trots att det idag finns över 1 000 kameror i landet är inte syftet med dessa att "sätta dit" förare, menar Anders Drugge.

- Det handlar inte om att dränera förare på pengar utan att få en acceptans för systemet och en beteendeförändring.

Att titta på hur medelhastigheten påverkas genom trafiksäkerhetskamerorna är en viktig funktion vid enheten och enligt Anders Drugge är fartkameror ett bra komplement till fysiska kontroller, för att få ner hastigheten. Och den har sjunkit, med 3-4 procent även om det finns statistik som visar att förare i sommar ökat farten något.

Även olyckorna har minskat under senare år tack vare övervakningen, enligt Drugge med hela 20 procent.

Trafiksäkerhetskamerorna i landet aktiveras via enheten i Kiruna, men hur ofta de är påslagna vill inte polisen gå närmare in på.

- Rent generellt är varje sträcka aktiverad någon tid på dygnet.

För att en vägsträcka ska utrustas med kameror måste det finnas flera grundkriterier.

- Det handlar om trafikintensitet, hastighet och tidigare olyckor, säger Anders Drugge.

Fotnot: För att fortsätta försöka hålla ner hastigheterna på våra vägar planerar Vägverket att utöka antalet kameror under kommande år med minst 600 stycken. Även hastighetssänkningar planeras, främst på 90-vägar.