Resterna efter en mur som ingått i en bastant stenbyggnad från 1400-1500-talen håller på att grävas fram i Museiparken i Linköping.
Stora jordhögar mellan Konsert & Kongress och Biskopsgården avslöjar en utgrävning som görs under tre veckor i parken. Marken har ingått i biskopsjorden och var under medeltiden till stor del obebyggd.
På den tidigaste Linköpingskartan från mitten av 1690-talet står det att den här platsen är en "stenhustomt, numera brukad som åker".
Anledningen till utgrävningen är att kommunen ska leda om cykelvägarna genom Museiparken. Det ska också skapas en samlingsplats med en vattenspegel här, liknande den som nyligen anlagts i Trädgårdsföreningen. Dessutom förbättras belysningen i hela parken.
I mitten av det frilagda området håller fem arkeologer från Länsmuseet just nu på att gräva fram och dokumentera kvadrater med tegelstenar som ingått i olika eldstäder. Dessa är konstruktioner av yngre datum än den medeltida stenmuren.
Hantverkshyttor
- Det handlar om rester från 1700-talet och kan vara byggnadshyttor som hantverkare haft i samband med byggandet av biskopens residens eller det första tornet på domkyrkan. De kom till under den här tiden, säger Christer Carlsson, som är projektledare för utgrävningen.
Spikar, skärvor och ben
Någon ny silverskatt har han inga förhoppningar om att finna, likt den medeltida Linköpingsskatt som 1500-talsbiskopen Hans Brask lät gömma i en domkyrkoåker och som återfanns 1676. Det var inte långt härifrån.
- Nej, något sådant tror jag inte på, säger han.
Fynden hittills är inte heller särskilt spektakulära. Det handlar bland annat om smidda spikar, kritpipor som man rökt tobak i och keramikskärvor i yngre rött lergods och slagg. Några skärvor i blått och vitt som kan ha varit ostindiskt porslin har också hittats. Ned till jungfrulig sand är det ungefär en meter.
I stället är det den medeltida stenmuren, som det än så länge bara syns en liten del av, som är det arkeologiskt mest intressanta i den här utgrävningen.
Stenar i både kalk och granit är frilagda. Runt en fönsterglugg ned i en underjordisk källare, som går två meter ner i marken, syns tegelrester.
Bevaras under glas
Att det finns en stenmur här är känt sedan 1960-talet, men den lämnades då i fred. Just där stenmuren nu går i dagen ska flera cykelvägar sammanstråla.
- Annars kunde man ha bevarat muren och gjort den synlig under glas med belysning. Det skulle vara ett fint inslag ihop med den samlingsplats med vatten som också ska byggas här, säger Christer Carlsson.
Han hoppas nu att länsstyrelsen vill ha fram mer kunskap om det medeltida stenhuset med sin djupa källare. Det skulle kunna betyda att en annan del av stenmuren kan grävas fram och visas som ett inslag i parkmiljön i stället.
Utgrävningen avslutas den 18 juli.