Flera hundra miljoner kronor har satsats hittills - var det slutar vet ingen.

Ett nytt resecentrum tar flera kvarter i anspråk. All mark mellan Gamla Tanneforsvägen och nuvarande stambanan är redan inköpt. Alla villor - utom en - på Björngatan nere vid Anders Ljungstedts gymnasium är i kommunens ägo.

Marken invid spåren som Trafikverket behöver till järnvägen är även den kommunal.

Det finns till och med en antagen översiktsplan som täcker in hela området inklusive en tänkt flygplatsterminal och Kallerstad.

I en framtid kan Linköping ha en central där passagerare byter från tåg till flyg.

Vill man se det positiva återstår endast detaljplaner för att kunna starta. I praktiken återstår dock så mycket arbete att det knappast går att börja bygga ett resecentrum före år 2017.

- Redan det är ett högt satt mål. Linköpings kommun klarar sina åtaganden till dess, men inte mycket snabbare, säger Jörgen Haslum, planarkitekt på Linköpings kommun.

När han ska leta fram en siffra på hur mycket pengar kommunen måste ut med så nämner han 500 miljoner kronor, men den är väldigt grovt uträknad och den ska fördelas på flera år.

I kalkylen finns också intäkter. När resecentrum väl är färdigt kan kommunen sälja mark runt omkring - och prognosen är då att markpriserna stigit.

Hur kostnaderna ska fördelas är fortfarande ganska oklart. Det är till exempel Trafikverket som bekostar spår och perronger - där-emot inga tak över perrongerna.

Kommunalrådet Paul Lindvall är trots det bergfast övertygad om att det är en vinst för kommunen. Och när det gäller pengar har Ostlänken planerats i så många år att det finns medel avsatta i fonder så att det ska räcka.

Så här en dag efter regeringens besked att satsa 30 miljarder kronor är han fortfarande tagen av hur stort det är.

- Jag hade en känsla av att det skulle komma ett positivt besked, men jag trodde aldrig att de skulle ta hela, jag trodde kanske att sträckan Linköping-Norrköping skulle byggas. Det här överträffade mina förväntningar, säger han.

- Jag tror det var 150 vänner på Facebook som gillade detta och det slår till och med den gången min katt fastnade i trädet, fortsätter han.

Att beskedet var väntat är tydligt. Redan förra veckan fattade kommunstyrelsen beslut om att låta arkitekter tävla om att få rita Linköpings nya resecentrum. Det var en vecka innan regeringen tillkännagav att staten ska satsa på helt ny järnväg.

Arkitekttävlingen blir startskottet, först när den är avgjord går det att räkna på exakta kostnader. Men enligt Paul Lindvall har kommunen redan satsat 250 miljoner kronor under senare år. De har gått till att köpa fastigheter - både där det nya resecentrum ska ligga och industrifastigheter på Kallerstad. I summan ingår också pengar som Linköping bidrog med till Citytunneln i Stockholm.

I regeringens besked om Ostlänken finns också en mening om att järnvägen ska fortsätta även västerut från Linköping. Där vet ingen var den ska dras vilket gör att ett stort område mellan Ryd och Skäggetorp i praktiken blir dött under många år framåt. Någonstans där ska järnvägen fram - även om ingen vet när.

Det nya resecentrum kan enligt Jörgen Haslum vara klart år 2022 eller 2023 , men eftersom det innebär mycket arbete flaggar han för att samhällsbyggnadskontoret behöver anställa mer personal.

- Det måste till mer folk för att vi ska klara det här. Det behövs både projektledare och planerare för att vi ska klara detta, säger han.

Även om järnvägen önskats och förberetts länge är det först nu som detaljplaneringen kan börja. Att något skulle stoppa regeringens beslut nu är osannolikt, möjligen kan arbetet fördröjas om någon överklagar de detaljplaner som kommer att tas fram de närmaste åren.