Vardagsrasismen gör att lärare delar in eleverna i tre kategorier: svenskar, invandrare och romer. Indelningen påverkar också deras sätt att se på prestationer och problem i skolan, visar en studie gjord av forskare vid Linköpings universitet.
- Jag har valt att studera skolans värld, men de oreflekterade tankemönstren som jag sätter ljuset på finns överallt i samhället, säger Sabine Gruber. I maj disputerade hon på tema Etnicitet på en avhandling med namnet "Skolan gör skillnad".
Tre kategorier
Under ett läsår följde Sabine Gruber lärarna på en skola i en medelstor svensk stad. Hon ville se om de delade in eleverna i kategorier efter ursprung, och det gjorde de.
- Grovt sett delar de in eleverna i tre kategorier, svenskar, invandrare och romer, berättar Sabine Gruber.
Indelningen berättar inte bara något om deras ursprung. I uttrycket "invandrarkille" ligger också att eleven uppfattas som uppkäftig och besvärlig. Detta gäller i ännu högre grad de elever som kategoriseras som romer.
- Man kan höra lärare säga saker som "han är en ovanlig romsk elev, han vill plugga".
Invandrarflickor nästan som "vi"
Men kön och prestationer i skolan spelar också in, lärarna pratar nästan inte alls om invandrarflickor eftersom de upplevs som lugna och skötsamma, ja nästan som "vi". Och pojkar med utländskt ursprung som klarar skolan bra kan ibland hamna utanför kategorin invandrarkillar.
- Skolan gör skillnad på eleverna. Men det sker i varierande grad och påverkas av många faktorer, säger Sabine Gruber.
Olika förklaringsmodeller
Lärarnas indelning av eleverna påverkar också deras sätt att se på prestationer och problem i skolan.
Om det går dåligt för en svenskfödd elev i skolan så tenderar lärarna att ge individuella förklaringar till svårigheterna. Eleven kanske har dåligt stöd hemifrån.
Men när en utlandsfödd elev har samma problem så betonar lärarna istället kulturella skillnader.
- Ibland vet de mycket lite om hur eleven har det hemma. Istället kopplar de problemet till invandrarskapet och förklarar det med språksvårigheter eller kulturella olikheter.
- Det här skapar skilda villkor och ojämlika relationer i samhället, säger Sabine Gruber.
Jobba sig bort
Andra studier har visat att eleverna är mycket väl medvetna om att de placeras i olika fack i skolan. Många elever med utländsk bakgrund strävar därför efter att vara så duktiga i skolan att de slipper ut ur kategorin invandrare.
Sabine Gruber kallar lärarnas sätt att resonera för en oreflekterad vardagsrasism. Den bottnar inte i någon ond vilja utan i djupt rotade tankemönster som finns överallt i samhället. Men den leder till att barn ges olika chanser och förutsättningar.
- I vår tid pratar vi inte om rasmässiga skillnader utan om kulturella olikheter. Men effekterna blir desamma.
Du har bara studerat en skola. Kan du utav det dra slutsatsen att man resonerar likadant på alla skolor?
- Nej, men jag har stöd av andra studier som visar att det här är vanligt i vårt samhälle i dag. Jag tror inte att skolan jag studerade är exceptionell.
Varför valde du en skola i centrum av en medelstor stad?
- Det gjorde jag mycket medvetet. Det finns en poäng i att visa att frågor om etniska relationer är aktuella överallt i Sverige i dag, inte bara i storstädernas ytterområden.
Kommer du att fortsätta forska inom det här området?
- Jag skulle gärna vilja fortsätta forska på det här ur elevernas perspektiv. Och så skulle jag vilja studera varför skolpersonalen fortfarande är så helt dominerad av etniska svenskar, säger Sabine Gruber.