Året traditionella nyårskonsert innehöll det mesta man kunde önska. En dirigent, Glenn Mossop, som verkligen bjöd på sig själv. De flesta dirigenter använder dirigentpinnen - och det gör förvisso också Glenn Mossop - men han använder också kroppen till publikens stora förtjusning. Nästan som en rockartist går han loss i dirigentpulpeten och blir inte "bara" dirigent utan därtill lite av en spelvink.

Linköpings symfoniorkester spelar med den äran såväl Strauss, som Offenbach, Gluck och Bizet och framkallar därmed den där härliga nyårskänslan. Kronan på verket var solisten Katarina Leoson, sopran utlånad från Kungliga Operan.

Därtill dansade drygt 30 dansare från Linköpings balettförening under ledning av Marlene Jacobsson. I vita, rosa och blå tyllkjolar svävade de ut i Blommornas vals ur Nötknäpparen av Tjajkovski. Det mesta satt perfekt. Den sista finslipningen gjordes bara några timmar före framträdandet när koreografen, Marlene Jacobsson, tvingades att ändra några små detaljer eftersom dansarnas utrymme på scenen inte var så stort som de var vana vid.

Men slutet gott allting gott och som det anstår en nyårskonsert med klass så avslutades det hela med An der schönen blauen Donau. Efter en sådan final kunde glada konsertbesökare vandra ut i Linköpingskvällen och nöjda invänta tolvslaget.