– Jag har alltid varit rastlös och velat göra mycket, har alltid haft många projekt på gång. Jag har alltid tyckt om att vara i rörelse och vill att det ska hända grejer. Mitt problem är att jag inte alltid gör klart allt det jag har påbörjat, säger han.

Om Viktor måste välja ett favoritintresse blir det teatern. Men teatern får tuff konkurrens från dansen. Han lägger ner ungefär lika mycket tid på dansen och teatern.

Teatern började Viktor med redan som elvaåring. Han var med och spelade i ”Hemsöborna” ute i Landeryds Hembygdspark år 2005, 2006 och 2008. 

- Jag hade en liten roll som professorns son. Det var min första pjäs och jag fastnade direkt, jag tyckte att det var väldigt roligt och trivdes så bra bland alla trevliga människor, säger han.

”Världens sämsta föreställning”

Sedan dess har han medverkat i cirka 15 föreställningar,  bland annat ”Ronja rövardotter” på Sjöbergska friluftsteatern år  2008 och han har spelat huvudrollen i ”En julsaga” på Globenteatern.

Tillsammans med ett gäng teaterbekanta satte Viktor också upp en revy vid namn ”Världens sämsta föreställning” på Arbis förra året och gjorde uppföljaren ”Världens sämsta föreställning 2” på Globenteatern i  våras.

- Nu under sommaren har jag spelat Don Juan på hållgården i Gamla Linköping och kommande projekt blir inspelning av en kortfilmsserie med ett lokalt filmteam i augusti, säger Viktor.

Filmen handlar om tre killar som försöker ta sig till Köpenhamn och på vägen dit händer en hel del oväntade saker, till exempel råkar de köra på en kille. Filmen kommer att hamna på Youtube.

- Jag får inget betalt, budgeten räckte inte riktigt till. Men det gör inget. Jag har aldrig hållit på med film förut så det ska bli kul att prova.

Splittrad stil

När Viktor inte står på scen dansar han som sagt ofta och gärna. Dansen har sedan lågstadiet varit en stor del av hans liv. Han har dansat mängder med olika danser men har alltid haft street dance och popping som sina stora favoriter.

- Nu går jag dansprogrammet på Thorsten Husén gymnasiet i Linköping där vi dansar jazz, modernt och balett hela dagarna, men tar även en street kvällskurs på Folkuniversitetet, säger han.

Vilken typ av dans han dansar och vilken typ av musik han lyssnar på eller spelar, speglar vilka känslor han bär på för tillfället.

- Jag är väldigt splittrad och varierar mycket i stil. Är jag glad kanske jag sätter på housemusik, är jag sugen på något tungt så dunkar jag på hiphop.

Skriva hjälper

Diktskrivandet började Viktor med någon gång i högstadiet. Det var någon gång då Viktor kände att han behövde ett nytt uttryckssätt för att på ett naturligt sätt uttrycka jobbiga känslor. Efter att en dikt är skriven, känner han sig alltid lite bättre.

- Jag skriver oftast dikter när jag mår som sämst. Jag tror att cirka 90 procent av alla dikter handlar om tjejer, typ när man blir dumpad eller känslomässigt sårad. Diktskrivandet är lite som terapi för mig.

Här är en dikt som Viktor är nöjd med. Han kallar den ”Förevigt lidande”.

”Smärtan är outhärdlig
Varenda liten cell
Varenda partikel i min kropp skriker
Sträcker sig efter dig
Hela min existens lämnar mig
Och kämpar
kämpar för att dra dig emot mig
Kastar sig efter dig
Likt små omärkbara trådar
Med vars enda mål är att dra dig nära
Dra dig intill mig
Låta våra kroppar mötas
Låta varenda cell
Varenda partikel insupa din beröring
Din värme
Men du sitter kvar
Trådarna når inte fram
Kastas förgäves ut i tomma intet
Lämnar min kropp för evigt väntande
För evigt lidande
Smärtan är outhärdlig”

Vill livnära sig på teatern
Om fem år hoppas Viktor att han bor i Stockholm och livnär sig på teatern. En en annan dröm han har är att någon gång i framtiden bo i Hollywood.
– Jag har varit i Hollywood en vår för två år sedan eftersom min moster bodde där. Jag såg stjärnorna på marken. Det var väldigt häftigt.