Nästa tisdag äger rättegången vid Svea hovrätt rum. Hundratals djurvänner har på olika sociala nätverk på Internet sagt att de tänker närvara.

Den grymhet som 22-åringen visade mot hundvalpen i slutet av 2010 har nämligen upprört många hundägare runtom i Sverige.

Mannen erkände stora delar av gärningen under rättegången som hölls vid Södertörns tingsrätt. Han förklarade också att han var påverkad av läkemedlet tradolan när han torterade hunden.

"Plågsam död"

22-åringens erkännande stöddes bland annat av fotografierna över hundens skador och rapporten från statens veterinärmedicinska anstalt. Hunden hade fått ta emot flera slag och även blivit upphängd i en krok. Tingsrättens slutsats var att hunden hade dött "under mycket plågsamma former".

Straffskalan för djurplågeri är från böter och upp till två års fängelse. I lagstiftningen finns det inte någon särskild straffskala för grövre fall av djurplågeri.

Det innebär att alla tänkbara fall av djurplågeri, från de lindrigaste förseelserna till de allra grövsta brotten, ska rymmas inom straffskalan.

Och det är anledningen till att 22-åringen från Linköping anser att tingsrätten bedömde straffvärdet alldeles för högt i hans fallet.

I överklagandet påpekar mannens ombud, advokat Thomas Wasteson, att böter är rätt påföljd jämfört med vad som är praxis.

22-åringen anser inte heller att tingsrätten tog tillräcklig hänsyn till att han vid tiden för brottet "hade nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande".

Prejudicerande effekt

Kammaråklagare Jakob Holmberg vill däremot att hovrätten ändrar domen till ett fängelsestraff som ligger i den allra översta delen av straffskalan för djurplågeri.

Jakob Holmberg konstaterar att det saknas jämförbar praxis på området och att det innebär att målet kommer att få en prejudicerande verkan framöver.

Och det är också det som gör att många djurvänner har engagerat sig i rättsfallet. De vill inte få ännu ett prejudikat som stärker bilden av att grovt djurplågeri inte straffas tillräckligt hårt i Sverige.