– Vi hade flera elever i årskurs åtta och nio som inte kunde simma så vi var tvungna att göra något. Vi kallade det sportlovsskola.Skolan fick extra pengar och jag undervisade i fyra dagar.
Eleverna kunde hålla sig flytande, men hade så pass dålig teknik att de egentligen inte kunde simma mer än några meter.

– Vi har 97–98 procent elever från andra länder och det finns olika traditioner. Många föräldrar missuppfattar varför man ska kunna simma. Då får vi förklara att det är viktigt för att kunna rädda sitt liv och kanske även andras liv. Till slut förstår de flesta.
Dragan Zivic har jobbat i fyra år på skolan och har haft alla elever som går där nu. Han bedömer att 75 procent av eleverna är simkunniga. Resten kan inte eller håller sig flytande på fel sätt.

Kommer alla att kunna simma när de går ut sexan?
– Nej, det tror jag inte. Det finns goda förutsättningar, men det hänger mycket på hur ambitiös individen är.
Han har också synpunkter på hur man bedömer när någon kan simma eller inte.
– Det är viktigt hur man simmar och det är viktigt att lära sig rätt teknik redan när man är 8–9 år. Här i Sverige har jag sett att man godkänner elever bara de kan hålla sig på ytan och det är inte riktigt rätt.
Även den gamla läroplanen föreskrev att eleverna ska kunna simma 200 meter, men bara 25 av dessa skulle vara ryggsim. Den stora skillnaden nu är att det kommer att påverka betyget för eleverna i årskurs sex.. Den som inte kan simma blir inte godkänd.
– Man kan se simningen som ett nationellt prov numera. Vi kan inte godkänna eleverna om de inte kan simma.                       

Per Olsson