- Vi känner hittills bara till två misstänkta fall, konstaterar hygienöverläkare Barbro Isaksson som är chef för landstingets verksamhetsområde Vårdhygien.

Men hur många fall som finns utanför sjukvårdsapparaten vet ingen, men Barbro Isaksson konstaterar:

- Det är lite förvånande med tanke på allt man hör ute i samhället att vi inte har noterat något större utbrott.

Ingen lagsmitta

Vinterkräksjukan sorterar inte under smittskyddslagen. Därför hamnar alla rapporter från och inom vården hos de vårdhygieniska avdelningarna på Universitetssjukhuset, Motala lasarettet och Vrinnevisjukhuset.

- Vi är väldigt observanta och det räcker att någon kräks för att det ska betraktas som calicivirus tills det bekräftas eller dementeras, konstaterar Barbro Isaksson.

Rekordsmittsam

Vinterkräksjukan är en mycket smittsam mag- och tarmsjukdom som orsakas av två typer av calicivirus med likartade symtom. Sjukdomen dyker vanligen upp från november till april med en topp mellan januari och mars - därav namnet.

Det tar mellan 12 och 48 timmar från smittillfället innan sjukdomen bryter ut. Efter ett sjukdomsfall har den drabbade en kort tids immunitetsskydd, men kan bli sjuk flera gånger.

Barbro Isaksson och hennes kollegor på Vårdhygien uppmanar drabbade att vara friska i två dygn innan de går tillbaka till arbete eller skola.

Sjukdomen smittar direkt eller indirekt vid kontakt med en sjuk, via mat eller drickvatten och slår till snabbt. Resultatet blir kräkningar, diarréer och magont upp till tre dygn men kan också orsaka feber, huvud- och muskelvärk.

Lars Åbom