Den första prototypen av Viggen lyfte från Saabfältet i Linköping den 8 februari 1967. Det var företagets chefsprovflygare Erik Dahlström som satt bakom spakarna när den drygt 40 minuter långa flygningen genomfördes. Prototypen hamnade långt senare på Flygvapenmuseum i Malmslätt, där den under många år stått utomhus.

Nu gör uppgifter gällande att museiplanet har skrotats. Allt som ska ha bevarats är instrumentpanelen.

På ett forum på nätet som drivs av Svensk flyghistorisk förening går debattens vågor höga. Flera skribenter är upprörda över beslutet att skrota flygplanet. Ett par av reaktionerna lyder: "Mycket tråkig historia, skandalöst", "Skrotningen är i ett framtida historiskt perspektiv totalt sinnessjukt".

När Corren på torsdagen kontaktade museet för att fråga om uppgiften att planet skrotats verkligen stämmer visade det sig att ingen var beredd att svara på frågan. En av de anställda sade att frågan "är känslig" och hänvisade den vidare. En annan anställd sade sig inte ens känna till om planet skrotats. Museets chef Mikael Parr gick inte att nå för en kommentar.

En person som dock kunde bekräfta uppgiften om att ett skrotningsbeslut fattats var Stig Holmström. Han är ordförande i Östergötlands flyghistoriska sällskap - Flygvapenmusei vänner. Han säger att föreningen som han företräder stod bakom beslutet att skrota planet.

- Det var meningen att man skulle bevara flygplanet, plocka isär det, ta bort vingarna och transportera den till ett annat museum. Men det projektet kunde inte genomföras. Dels kunde inte det här museet ta emot den och dels visade det sig, när man började plocka isär den, att den var mer korroderad och angripen än vad man hade trott. Den har fallit för tidens tand, kan man säga. Det fanns ingen annan utväg.

Stig Holmström, som är känd för att ha genomfört den första flygningen med Viggens efterföljare Gripen, säger sig ha förståelse för att beslutet har väckt reaktioner bland flyghistoriskt intresserade:

- Vi hade räknat med att det skulle bli reaktioner. Det känns ju lite sorgligt när man måste ta bort den första prototypen.

Att renovera prototypen skulle enligt Holmström ha kostat stora summor.

- Det är svårt att förvara så stora flygplan, så den har stått utomhus, utanför museet, i många år. Då tar det extra mycket på materielen. Den såg inte så vacker ut. Om man skulle ha bevarat den som utställningsföremål skulle det ha kostat väldigt mycket att få den snygg igen. Det bedömdes inte vara rimligt.

Var det ett misstag att låta prototypen stå utomhus så länge?

- Nej, inte ett misstag. Man hade inte plats för den.

Corren har utan framgång sökt Stieg Ingvarsson, ordförande i Svensk flyghistorisk förening, för en kommentar. På föreningens forum skriver han dock att han nästa vecka kommer att diskutera frågan med företrädare för Flygvapenmuseum.