I början av december kommer riksdagen att säga ja till regeringens förslag om att skaffa mellan 40 och 60 uppgraderade Gripenplan. Försvarsmakten har dock deklarerat att flygvapnet behöver mellan 60 och 80 plan för att kunna försvara landet vid ett väpnat angrepp. Under utfrågningen stod det klart att försvaret står fast vid sin uppfattning:

- Vår nedre gräns är 60 flygplan, sade Jan Salestrand, chef för ledningsstaben inom Högkvarteret.

Mer vapen

Sverige förfogar för närvarande över cirka 100 Gripenplan av typ C/D (C-versionen är ensitsig, medan D-version är tvåsitsig). Efter en kortare övergångsperiod är tanken att flygvapnet i framtiden - efter 2025 - endast ska använda den nya E-versionen - en ensitsig version som kan bära 50 procent mer vapen och hålla sig i luften 50 procent längre tid än de nuvarande versionerna.

I ett slag kan alltså flygvapnet, sett till antal stridsflygplan, halveras.

- Fem myror är inte bättre än fyra elefanter. 100 C/D-plan är inte bättre än 60 E-plan, sade Salestrand.

Inte bestämt

Regeringen representerades under torsdagens utfrågning av statssekreteraren Carl von der Esch. Upprepade gånger påpekade han att det ännu inte är bestämt exakt hur många nya plan som ska beställas.

- Regeringen har inte slagit fast antalet.

Överbefälhavaren Sverker Göranson framhöll att Försvarsmakten måste satsa resurser på andra typer av vapensystem om regeringen bestämmer sig för att pruta på antalet plan.

- Då måste vi utveckla vårt luftvärn.

Skulle skjutas ned

Att Sverige överhuvudtaget väljer att satsa upp till 90 miljarder kronor på nya stridsflygplan hänger samman med den tekniska utvecklingen i andra länder, inte minst i Ryssland som utvecklar det avancerade stridsflygplanet Suchoj PAK FA T-50.

Den östgötske riksdagsmannen Staffan Danielsson (C) undrade hur dagens Gripenplan skulle klara sig i en jaktstrid mot det nya ryska planet och fick följande svar:

- Den skulle vara nedskjuten innan den ens sett något, sade Lars Helmrich, överstelöjtnant i flygvapnet.

Jan Salestrand uttryckte sig i något försiktigare ordalag:

- Ska vi ha ett stridsflygsystem måste det vara operativt relevant.

Spänner bågen

Under utfrågningen representerades Saab av vice vd Lennart Sindahl. Han fick bland annat frågan om Saab räknar med att klara av att leverera planen, som bland annat utrustas med nya sensorer, i tid till både Sverige och Schweiz.

- Det är ett mycket stort projekt vi ska dra i gång. Det krävs att vi spänner bågen hyfsat hårt. Projektet måste gå på snöret från början, det får inte börja svaja.

Att Saab verkligen kommer att leverera de första planen 2018 verkade dock inte Sindahl tvivla på:

- Vi startar inte med ett vitt papper. Vi har 30 års erfarenhet av Gripenprojektet.