Övervakningskameror minskar inte antalet våldsbrott, men de kan ha en viss betydelse för allmänhetens trygghet. Det visar en studie som Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har gjort.
I september 2007 lät Landskrona kommun installera 16 övervakningskameror på sex gator i centrala Landskrona. Anledningen var de höga nivåerna av våldsbrott och en tilltagande otrygghet bland allmänheten.
Resultatet blev dock inte särskilt uppmuntrande. Under det första året ökade de anmälda våldsbrotten utomhus med över 70 procent, enligt en studie som BRÅ gjort. Det visade sig dessutom att polisen i Landskrona endast begärde ut bilder från kommunen i fem ärenden under det första året. Kameraövervakningen ledde därmed inte till att fler brott klarades upp.
En intervjustudie som gjordes 2008 visade dock att 90 procent av de tillfrågade som vistades på de övervakade gatorna i Landskrona tyckte att kameraövervakningen var ganska eller mycket bra. Nästan hälften av de tillfrågade kände sig tryggare med övervakningen.
En slutsats som BRÅ har dragit är att kameraövervakning kan fungera om målet är att minska planerade brott - som till exempel stölder på parkeringsplatser. Våldsbrott, som ofta begås under alkoholpåverkan, har sällan inslag av planering och kameraövervakning tycks inte ha någon avskräckande effekt.
Det finns fler exempel på att det kan finnas en övertro på att kameraövervakning minskar brottsligheten. Nyligen rapporterade nyhetsbyrån TT att Köpenhamnspolisen övergivit planerna på utbyggd kameraövervakning. Övervakningen av Ströget med 40 kameror visade sig kräva för mycket resurser och gav inte någon preventiv effekt.