Klicka på bilden ovanför eller länken intill för att se 24Correns inslag.

Tjuvskyttarna vill komma över noshörningarnas horn som kan säljas för 300 000 kronor kilot på den illegala marknaden. Hornen används främst i sydostasiatisk naturmedicin som tros vara bra för potens och livshälsa.

Sedan 70-talet har noshörningsstammen i Tsavoområdet i Kenya minskat från 10 000 till 65.

Artikelbild

| Illegal tjuvjakt är ett stort problem i Kenya. Hornen används framför allt i sydostasiatisk naturmedicin.

I parken, som är stor som Linköpings tätort, utkämpar 65 vakter en ojämn kamp med bristfällig utrustning.

De har en bil, en nattkikare, varsitt maskingevär och en kortvågsradio som tjuvskyttarna lätt kan avlyssna.

Parken är indelad i mindre områden med kojor eller bunkrar där vakterna sitter en månad i sträck.

– Det är ett krig som pågår. Det gäller att skjuta eller bli skjuten. Antingen dödas vakterna eller tjuvskyttarna vid eldstrider, säger Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik på Linköpings universitet.

Artikelbild

| Att projektet hjälper noshörningarna är mest en bonus. Tanken är i stället att marknadsföra bevakningssystem i Afrika som kan säljas inom flera områden.

Tjuvjägarna har bättre utrustning och får därför ett övertag. Men i ett pilotprojekt lett av Stimson Center i Washington, där Linköpings universitet är med som partner, ska vakterna få hjälp av modern teknik. Fredrik Gustafsson jobbar med säkerhetsforskning och olika bevakningssystem.

– Det går att komma väldigt långt med vanliga mobiltelefoner med en app som vi ska utveckla. Vakterna får tillgång till GPS och kan se var de är någonstans när de patrullerar. De får också larmfunktioner som kan användas när de hör skott eller känner sig hotade.

Artikelbild

Dessutom får officerarna ett ledningssystem för att hålla koll på vakterna, skicka meddelanden och lägga ut lämpliga bevakningsrundor.

Vad blir den stora skillnaden i skarpt läge?

– Organisation är A och O. Är man förberedd på en attack har man ett försprång. Vakterna har hela tiden lyft fram att de vill ha kontroll och taktiska fördelar.

Utrustningen är tidigast på plats i slutet av sommaren. Detta är ett första steg, på sikt är det aktuellt att bygga ut med sensorsystem och små flygande drönare med video- och värmekamera.

För i slutändan handlar det främst om att marknadsföra bevakningssystem i Afrika som kan säljas inom flera områden.

– För oss kanske inte noshörningarna är det jätteviktigaste. Utan det är mer kapacitetsbyggandet som kan skapa nya exportmarknader för svensk industri. Men naturligtvis är det väldigt kul att kunna hjälpa noshörningar också.

Vilka marknader kan ni komma in på?

– Det finns fler parker som den i Tsavoområdet. Men även användningsområden inom kritisk infrastruktur, exempelvis bättre gränsskydd vid hamnar och bevakning av viktiga vattenkällor.