Och rapporten bekräftar det som Corren i flera artiklar har belyst den senaste tiden: Socialtjänsten, skolan, polisen och andra vuxna i Linköping förmår inte att samarbeta för att hjälpa ungdomarna när de brottas med problem.

- Vi ser att det finns ett icke-samarbete och en konkurrenssituation mellan olika grupper som fältsekreterare, fritidsledare, socialtjänst, skola och polis, säger Jenny Elserth, en av utredarna från Fryshuset.

Rapporten visar också att segregationen i Linköping är ett uppenbart faktum. Både unga och vuxna i Berga, Ryd och Skäggetorp som Fryshusets utredare har intervjuat beskriver tonåringar som sällan, i vissa fall aldrig, lämnar sitt eget bostadsområde.

För att de trivs där.

Men också för att de inte vill eller törs möta andras fördomar.

- Gemenskapen och tryggheten som området ger gör det också till en sluten krets. Man blandar sig inte med andra, säger utredaren Ahmed Abdirahim.

Invånarna i Berga, Ryd och Skäggetorp beskriver hur folk som inte bor där dömer områdena och invånarna som farliga, kriminella och dåliga. Media bidrar också till fördomar genom en negativ rapportering, säger de.

Fryshusets granskning ger en bild av tre bostadsområden som är geografiskt segregerade (utom Berga), etniskt segregerade och underhållsmässigt eftersatta.

Varje område har en mindre grupp, kanske ett tiotal, tonåringar från 16 år och uppåt som utmärker sig genom att begå brott, bråka i skolan, stjäla och förstöra för lokala handlare och de knyter till sig yngre som blir deras "hang-arounds" som lärs upp.

- Vi ser tendensen att för många ungdomar i de här områdena står med en fot i fel värld. De måste få hjälp att lämna den världen, säger utredare Jenny Elserth.

En 13-årig kille säger då han intervjuas av utredarna att han länge varit en bråkstake och måste fortsätta så. "Jag har den rollen nu, alla ser mig så och jag kan inte bryta mig ur det" beskriver han.

Skolorna i områdena bär en tung börda, konstaterar Fryshuset-utredarna. Kommunens satsningar räcker inte. Elever bär på sociala problem, de har svårt med studierna, svårt med språket - och på kort tid har de tre högstadieskolorna i områdena sett hur mer studiemotiverade elever, med starkare stöd hemifrån, utnyttjar sin rätt att välja skola och flyttar till skolor i innerstan. Förebilderna för de svagare eleverna försvinner.

Fryshysets utredare uppmanar Linköpings kommun: Använd de ungdomar som skapar problem i områdena och förvandla dem till problemlösare.

- Vi ser att det finns många ledargestalter. Hitta dem, lyssna på dem, ge dem ansvar, använd dem, så att de leder ungdomarna omkring sig i rätt riktning istället, säger Jenny Elserth och Ahmed Abdirahim.