Att ta en promenad utmed Stångån är populärt bland Linköpingsborna. Den skinande solen kan få vattnet att glittra. Stångån är också hem för många fågelarter, bland annat gäss.

Men inte vilka gäss som helst. Det finns en flock kanadagäss med en speciell familjemedlem - nämligen en grågås.

Lika glad ändå

Man kan se en distinkt skillnad mellan grågåsen och dess kamrater. Kanadagässen har ett svart huvud och hals med ett vitt parti på strupen. Deras fötter och näbbar är också svarta.

Den här grågåsen har brunt huvud och hals, och utmärkande för den är de vita partierna på dess huvud. Benen och näbben är rosaaktiga. Skulle man stöta på gåsflocken ser man tydligt skillnad på fåglarna. Grågåsen må se annorlunda ut, men den tycks vara lika glad för det.

Det finns flera förklaringar till varför grågåsen har anslutit sig till kanadagässen. En kan vara att grågåsen kommit bort från sin familj då den var unge och sedan blivit övergiven då föräldrarna kan ha blivit tagna av ett rovdjur. Kanadagässen verkar då ha välkomnat grågåsen i sin grupp. De tog helt enkelt emot den med öppna armar, eller vingar i det här fallet, och gjorde grågåsen till en av de sina.

- Det kan vara så att grågåsen har blivit adopterad av kanadagässen, menar Per Törnquist, ordförande i Lin-köpings fågelklubb.

Den fula gåsungen

Det kan i sin tur ha lett till att grågåsen förlorat sin ursprungliga indentitet tror att den är en kanadagås. Genom att växa upp med dem har den blivit precis som dem.

Det är inte särskilt vanligt att något sådant här händer, menar Per Törnquist. Ibland kan dessa olika sorters gäss hålla ihop. Men att de adopterar ungar är mer ovanligt.