Stämningen är lugn men samtidigt något spänd under tunneln vid järnvägsstationen. Aktionen "Vi tar tillbaka tunneln" har redan pågått i tre timmar när Corren kommer dit.
Aktionen syftar till att avdramatisera tunneln. En tunnel som har rykte om sig att vara en obehaglig plats om kvällarna.
- Vi uppskattar att de är här, säger en kille som väljer att vara anonym.
- Det hjälper till viss del att de står här, tror jag. Men om läget redan är infekterat och det kommer två gäng så tror jag inte att det gör någon skillnad, säger hans kompis.
Viktigt att bevaka tunneln
Under kvällen kommer två personer som enligt uppgift är kända för att tillhöra den grupp som vanligtvis hamnar i bråk i tunneln. Under natten är läget ömsom spänt och ömsom lugnt. De två männen skriver dock på protestlistan och påpekar att det är viktigt att bevaka tunneln.
Aktionens upphovsmakare, Toni Lappalainen, är inte övertygad om personernas ärlighet.
- För första gången är jag nervös. Jag är nervös för att gå hem. Det känns som att de som var här är såna som kan hitta på saker utan anledning.
"Hoppas att någon taggar till"
Han berättar att hans magkänsla kan bero på att han varit i liknande situation själv som de här killarna och att han vet hur man tänker.
- Jag har varit, jag vet inte om man ska kalla det ligist eller gängmedlem. Jag vet att man skapar den stämningen och hoppas att någon taggar till.
Toni uppger också att läget var mer spänt något tidigare under kvällen och att samma personer dykt upp ett flertal gånger. Eftersom han själv varit inblandad i gängaktiviteter så känns det ännu viktigare för Toni att för- söka nå fram till ungdomarna i gängen, snarare än gängledarna. Det är dem som man kan påverka och hjälpa rätt.
Tony Lappalainen fick en dag ett bryskt uppvaknande. Det var det som ledde till slutet på hans gängverksamhet.
- Jag hade slagit en kille blodig och så kröp hans syster ut ur rummet bredvid. Det gav mig avsmak, säger han.
Efter den dagen fick det vara nog. Numera viger Toni sin tillvaro åt att försöka nå fram till dem som hamnat snett.
Utan problem
Aktionen flyter på utan problem och det verkar vara uppskattat att ha en vänlig grupp, och kaffeservering, i tunneln.
- Det känns ganska bra. Man har ju hört om saker som hänt här, säger Eilen Haldanger och blickar ut över tunneln.
- Om jag är själv så vill jag gärna inte gå ner här, säger kompisen Alexandra Hultman.
Tjejerna är på väg hem.
Marlene Karlsson, ABF, säger att deras närvaro i tunneln denna dag åtminstone har lett till att en kväll varit lugn. Bara det är en seger.
- I dag gör det skillnad. I morgon gör det ingen skillnad att vi står här i dag, säger hon.
Toni Lappalainen berättar att det tvistas om huruvida det är ett problem i järnvägstunneln i Mjölby eller inte. För honom är svaret självklart.
- Efter i dag är det tydligt att något måste göras i alla fall, säger han innan aktionsdeltagarna bjuder bort sista kaffeskvätten och beger sig hemåt.