Det är bara timmar kvar till vernissage. Hasti Radpour befinner sig på Dubergska gården för att ordna med de sista förberedelserna inför sin utställning En manlig värld, var den inte! Svartvita träsnitt sitter uppradade på väggarna och längs ena kortsidan hänger tre stora akrylmålningar av kvinnor i färggranna sjalar. Utställningen tar avstamp i det persiska nationaleposet "Kungarnas bok", Shanameh, berättar Hasti Radpour.

- Boken skrevs på 1000-talet och är en samling dikter och folksägner. Trots att den är så gammal har den en väldigt modern syn på människan. Den har länge fascinerat mig, säger hon.

Ur boken har hon valt ut en rad kvinnliga historier och öden. Dessa har sedan illustrerats och fått liv i de svartvita träsnitten. Ett exempel är berättelsen om Faranak, en kvinna som offrar allt för att rädda sitt barn undan en galen kung som dödar nyfödda pojkar av rädslan för uppror.

- Det är mitt första och största intresse att belysa kvinnors situation och hur den ser ut i olika länder. I "Kungarnas bok" finns det många starka kvinnor och författaren behandlar dem med lika stor respekt som männen, säger Hasti Radpour.

Boken har också blivit en stark symbol för den persiska kulturen innan islams intåg. Flera av berättelserna och dikterna innehåller religion, men olika traditioner och synsätt får hela tiden ta plats. Ett synsätt som det råder stor brist på i dagens Iran, menar Hasti Radpour.

- Där är boken också en motvikt. Den har ett väldigt demokratiskt synsätt och bygger på människors egna berättelser, säger hon.

Och bristen på yttrandefrihet är något som hon har personlig erfarenhet av. Innan hon landade i Sverige och Motala för fem år sedan studerade hon vid konstakademien i Teheran. Utbildningen var bra och hon fick både praktisk erfarenhet och teori. Men i samband med en skolutställning fick hon tydligt känna på begränsningarna med att vara kvinnlig konstnär i Iran.

- Jag hade nakna kroppar i utställningen och fick höra att jag antingen skulle ta bort dem eller gömma dem. Det var en varning. Hade jag fortsatt vet jag inte vad som hade hänt.

I dag bor Hasti Radpour i Linköping där hon bland annat verkar i konstnärsföreningen Alka. Efter utställningen i Motala vill hon spinna vidare på temat med "Kungarnas bok". Just nu för hon diskussioner med en iransk författare om att illustrera en ungdomsserie om eposet. Men mest av allt vill hon bara fortsätta uttrycka sig.

- Det har aldrig varit något mål att bli rik och tjäna pengar på det jag gör. I Linköping har jag min ateljé. Jag är nöjd så länge jag får vara kvar där och arbeta med min konst, säger Hasti Radpour.