Vi träffas i Arbetsmarknadsenhetens verkstad som Kim Korhonen har fått lov att utnyttja. Hon har börjat på en målning som hon inte är riktigt nöjd med.

Bakgrunden är vit, på högra sidan har hon sprejat lite löst med röd färg, som rött damm ser det ut. På motsatt sida syns ett mörkt ansikte med ett ångestskri, ungefär som på den norske konstnären Edvard Munchs berömda målning.

- Jag är inte nöjd, jag ska måla över ansiktet med vitt, säger Kim.

Att hon gillar färg går inte att ta miste på. Hoodtröjan matchar det blå håret. På fingrarna har hon blått och grönt nagellack.

Kim Korhonen blev intresserad av graffiti för att det är så fritt.

- Det finns en massa olika stilar, man behöver inte bara måla text och inte bara måla figurer. Jag gör helst motiv med mjuka, runda former.

Redan som liten gillade hon att måla. För två år sedan besökte hon en konstmässa i Stockholm där en jättestor målning visades. Då väcktes hennes intresse för graffiti.

Nu målar hon på en träfiberplatta. Mest används sprayfärg.

- Färgen är rätt så dyr, fast den här gången betalar Ung fritid. Man behöver ha gasmask också, säger Kim Korhonen.

Men när Corren kommer struntar hon i det och målar ute i det fria.

Det händer att hon målar till kompisar, men inte på hus, broar och liknande.

- Jag tycker att det är fel. Jag vill inte att folk ska tröttna på mina målningar eller störa sig på dem. Jag vill att man ska se positivt på dem. Annat vore om man fick tillåtelse att spreja på någon fabrik eller liknande, det vore kul.

Favoritfärgerna är grönt och lila, blått och svart. Hennes kalufs har haft alla dessa, plus rött.

Kim Korhonen tecknar med blyerts också.

- Förr ritade jag serier, men det blev rätt så enformigt. Numera ritar jag mest motiv till tatueringar.

Målningen till fritidslokalen växer fram i tankarna. Bakgrunden vet hon, färgerna är också bestämda. Nu återstår bara motivet.

- I början på augusti är målningen nog klar, säger Kim Korhonen.