De har följts åt sedan lekis. Nu gör Evelina Gryvik och Sandra Bertilsson sällskap till ungdoms-NM i brottning. Det kunde inte ens ett blomkålsöra sätta stopp för.
IFK Linköping har aldrig tidigare haft två brottare på NM samtidigt. Så de två kompisarna skriver klubbhistoria ihop.
- Det är mycket roligare nu när båda är med, säger 16-åriga Evelina, som varit med i landslaget förut.
Debut
För Sandra är det debut. Men att Evelina haft större framgångar hittills har inte varit något problem.
- Jag är ändå en del i det, om hon inte haft mig hade det kanske inte gått lika bra. Vi pushar varandra till att ta nästa steg, säger Sandra.
- Annars hade jag inte haft någon att träna med på samma sätt, säger Evelina.
Och de två Slakatjejerna hoppas kunna stötta varandra i Danmark under NM. Och få dela glädje med varandra.
- Jag skulle vara lika glad om hon vann som om jag vann, säger Sandra.
Tårtan får vänta
Redan när förbundskaptenen meddelade att Sandra Bertilsson var uttagen stod det klart att kristihimmelfärdshelgen skulle bli speciell.
- Jag fick väl en chock. Han undrade vad jag gjorde de här datumen. Fyller år svarade jag. Nej, du ska på nordiska mästerskapen sa han, berättar Sandra.
I dag, på invägningsdagen, fyller hon 17 år. Tårtan får vänta tills vikten är säkrad.
Men några problem med att det är just hennes födelsedag har hon inte.
- Vi åker ju inte förrän på dagen, så jag hinner få presenterna före.
På lördag kan hon fixa en försenad födelsedagspresent själv. Det optimala är att både hon och Evelina vinner ungdoms-NM.
Båda har vunnit ungdoms-SM och blivit trea på senior-SM. Och de tävlar i olika klasser, så det är möjligt att ta dubbla guld i helgen.
De har varit kompisar sedan lekis och följts åt genom skolåren och i sportens värld. Först började de med fotboll, och lite senare hittade de sin favoritsport - brottning.
Då åttaåriga Evelina var först ut. Hon följde sin äldre bror och fastnade för brottningen direkt. Ett år senare hade hon lockat med kompisen.
Blomkålsöron
Sandras pappa förstod inte valet av sport. Evelinas mamma såg framför sig hur dottern skulle få så kallade blomkålsöron och tjurnacke. Men flickorna var envisa och valde brottning ändå.
- Och blomkålsöron har jag fått, säger Evelina.
Vi tittar på hennes öron, men ser inget. Förklaringen är enkel. Hon har just opererats. Den blodfyllda svullnaden mellan brosket i öronen är borta och hon hör bra igen.
Och en sak är säker. Blomkålsöron är inget som kan få henne att sluta med brottningen.
- Nej, aldrig, säger Evelina.
Sandra, som hittills bara har varit nära att utveckla blomkålsöron, håller med:
- Det kan man operera sedan när man slutar.
Sluta är inget som de två har i tankarna.
- När jag var mindre hände det att jag tänkte "nej usch" när jag skulle träna, men det förekommer inte längre, säger Sandra.
- Det har aldrig hänt mig, säger Evelina.
Evelina framhåller alla nya kompisar som det bästa med att brottas. Sandra lägger till:
- Sen är det kicken, inget slår att stå där högst upp på pallen. Det är det som driver.
I dag firar hon sin 17:e födelsedag med sin bästa kompis på ungdoms-NM i Danmark. Och går allt vägen får hon en ny kick.