– Ja, jo, det har gått bra.

Bra är ingen överdrift. Med två segrar, en andraplats och en fjärdeplats blev det en klar seger, 13 poäng före tvåan i serien STAC, Swedish Time Attack Championship.

Och det redan under sin debutsäsong.

Artikelbild

| Kristoffer Grennberger vann sin klass i Timeattack redan under sin första säsong.

– Hur jag förklarar det? Jag vet inte. Jag har kört långlopp i 15 säsonger tidigare och hela tiden känt att jag varit snabb när det har behövts, även om det är en helt annan tävlingsform.

Enkelt förklarat handlar Time Attack om att få bästa varvtiden. Man tävlar mot sina motståndare, men först och främst mot klockan.

De snabbaste tiderna under kvalet tar sig vidare till final.

Snabbast varvtid under finalen vinner.

Ingen plåtkontakt, ingen racing i den bemärkelsen alltså.

– Det blir ju racing, men med betydligt mindre skador och närkontakt. Lite skonsammare för plånboken med andra ord, säger Kristoffer och ler.

Han fortsätter:

– Det här handlar ju mer om att ligga på gränsen till vad man själv och bilen klarar av att leverera utan att åka av. Och där har jag kanske någon sorts talang.

I år har han tävlat i instegsklassen Club. Där är bilar upp till 350 hästkrafter tillåtna och det gäller att få till en bil med tillräckligt bra väghållning för att utnyttja effekten.

– Just väghållningen har varit vår styrka. Bilen saknar nog lite effekt, men den är följsam och bra att köra.

Nu under vintern måste han ta ett beslut om en fortsättning i samma klass eller byte till nästa steg, Club Challenge. Det är förstås, som alltid när det gäller motorsport, en fråga om budget.

– Helst ser arrangören att man tar ett kliv upp när man vunnit en klass. Om man vinner två gånger får man faktiskt inte ens vara kvar i den klassen, då måste man byta.

– Men om vi ska byta upp oss handlar det om att uppdatera motorn och öka antalet hästkrafter markant. Antingen genom att bygga om den eller köpa en annan motor.

Under året har också Kristoffers pappa Lasse tävlat i bilen. Med framgång.

– Jag började tävla i långlopp när jag var 62, för sju år sen, och hade aldrig kört racing innan. I år tyckte Kristoffer att jag skulle testa en tävling i den här bilen på Mantorp och det gick bra. Jag var trea bland 24 bilar, så nåt har jag väl lärt mig, säger han och skrattar.

Snart kanske också Kristoffers 8-årige son William är med. Under året har han nämligen gjort sina första tävlingar i karting, i den minsta klassen Cadetti. Nästa år, när han fyller 9, får han börja tävla på riktigt i nästa klass, Micro.