- Som om du skriver en bok och någon sliter ifrån dig manuskriptet innan du är klar, säger han.

Det snöar i Stockholm.

Det var i början av januari, efter helgens LHC-förlust mot Växjö, som Hans Särkijärvi kallades in till sportchefen Johan Hemlins rum.

Beskedet slog ned som en bomb.

"Du är sparkad."

55-åringen stod stadigt när det blåste som värst i Linköping och gör det fortfarande. För Corren bryter han tystnaden och talar ut om det chockartade avskedet.

Han säger:

- Klart att det kommer stunder av besvikelse över att inte få göra jobbet färdigt. Ungefär som om du skriver en bok och någon sliter ifrån dig manuskriptet innan du är klar. Du vill avgöra själv när du ska sluta. Där finns en viss mån av bitterhet. Eller bitterhet är fel ord, förresten. Besvikelse är bättre.

Känslor

Nu, med distans till turbulensen, säger han:

- Klart att det var mycket känslor. Du kan jobba jävligt hårt, men ibland räcker det inte. Jag förstod det inte då, men nu vet jag varför telefonen var så tyst under den där söndagen. Så brukade det inte vara.

Du tänkte aldrig tanken att hoppa av själv?

- Inte en enda gång. Jag var stark, beslutsam och inte det minsta trött. Jag var helt övertygad om att gruppen var så stark att det skulle komma en vändning. Det tror jag fortfarande. Tar sig LHC till slutspel är jag säker på att ingen vill möta dem.

Vad var det som gick snett?

- Jag har tänkt mycket på det och har mina funderingar. Men de håller jag för mig själv.

Läs hela intervjun med Hans Särkijärvi i lördagens Corren.