LÄS MER: Här är betygen på alla LHC-spelarna

LÄS MER: Så var målfesten – minut för minut

Eftersom LHC inte lyckades med två av de nordamerikanska nyförvärven förra året har det blivit en extra press för James Wright och Joe Whitney. Jag vet inte om det är något som de själva märker av – men det är något som utmärker sig om man läser igenom de olika LHC-forum som finns på nätet. Därför var det lite extra skönt när Joe Whitney inte bara fick spräcka sin LHC-nolla i matchen utan också göra ytterligare ett mål.

Annars kommer lätt de negativa kritikerna och höjer rösten ordentligt. Det är också oftast de som hörs högst och lyckas bryta sig igenom de positiva rösterna. Förutom att nordamerikanerna inte gjorde bort sig i matchen visade junioren Johan Södergran stjärnglans genom att göra två mål. Efter två spelade SHL-matcher har han nu gjort tre mål och det lyser självförtroende från honom så fort han kommer in på isen. Det är något som även smittar av sig till resterande spelare i laget och gör att puckarna studsar i LHC:s riktning. Han är inne i ett positivt stim som många juniorer har en tendens att komma in i när de väl får chansen i A-laget. Kolla bara på hur Olle Lycksell såg ut förra året.

Med den energi och det flow som Södergran har nu vore det tjänstefel av Tommy Jonsson att peta honom från A-laget. "Ungdomskedjan" – som kedjan med Johan Södergran, Olle Lycksell och Adam Brodecki kallas – har framför allt varit riktigt bra offensivt. Sedan brukar juniorerna kunna få ett litet bakslag när A-lagsspelet blir till vardag och de inte behöver kämpa för sin plats på samma sätt längre. Men den reaktionen har inte kommit än och den får man hantera när den väl är här. Nu ska Linköping bara flyta på den här vågen av självförtroende.

För som det ser ut nu är det stora drömmar som gror i Stångebro.