LHC-backen ler efter avklarad torsdagsträning i Saab arena.

På lördag börjar det.

Allvaret. Det roliga.

Artikelbild

– Herregud, så skönt. Man har gått och väntat på det här ett tag nu, säger han.

Säg Landsbro, säg ishockeyspelare, säg back, säg Karlsson och 99 av 100 tänker på Erik, hyllad stjärna i NHL. Men det finns en till som passar in på allt det där.

Anton Karlsson.

LÄS MER:Kolla in vår hockeybilaga

Artikelbild

25-åringen laddar för sin femte A-lagssäsong i LHC-tröjan och nu verkar det vara lugnt med spel i premiären mot Timrå. Backen har dragits med en underkroppsskada ("vill inte säga mer än så") och vilat från isträningarna tidigare i veckan. Men nu körde han för fullt och gav positivt besked efteråt.

– Man får ta en dag i taget, men det kändes bra.

Varit orolig?

– Njae, man får lära sig att det är 52 matcher som ska spelas och att det inte är någon katastrof om jag skulle missa den första. Men det är klart, det är en premiär med allt vad det innebär.

Ja, vad innebär det?

– Man vill att det ska sätta i gång så fort som möjligt. Det blir mer och mer så för varje år. Känslan och atmosfären att det verkligen gäller någonting slår det mesta. Det är det man spelar för. Jag tycker också att det blir roligare och roligare för varje år. Tidigare var det en större anspänning och man var mer osäker på sin plats.

Född och uppväxt i lilla Landsbro flyttade han som 16-åring till något större Tingsryd för att gå på hockey­gymnasiet. Året efter kom han till Linköping och har sedan dess vandrat från junior- och hela vägen upp till A-laget.

Doldisen är inte typen som ofta får de stora rubrikerna. Det hårda jobbet är varumärket. Ska stjärnorna glänsa måste det finnas andra som ger dem utrymme att göra det.

– Det är en ny trupp och en ny stab och jag tror att alla är lika förväntansfulla. Efter förutsättningarna och den tid som vi haft på oss tycker jag att vi kommit en bra bit på vägen. Sen är det ju så att en sådan här process aldrig stängs, det händer saker hela tiden, säger Anton Karlsson.