Att duvorna går sönder när Håkan Dahlby träffar dem.

Det gjorde de inte för fyra år sedan.

-Det är upp till mig nu, säger han.

"Nu är det dags för arkebusering!". Det var Håkan Dahlbys första ord när han mötte journalisterna efter kvalmissen 2008.

Dubbeltrapskytten kom till Kina som världsetta och som ett av Sveriges största guldhopp. Uppskriven i medierna. Och uppsnackad av sig själv.

Inför Dahlbys tredje OS-start, där kval och final avgörs i dag, är haussen mindre. Något han trivs med.

-Det är bättre att slå i underläge. Jag hade högre krav på mig själv i Peking, men fick bara en massa skit när det inte gick så bra, säger han.

Det som gjorde Dahlby extra frustrerad och besviken var att han inte tyckte att han fick chansen att lyckas. Redan inför OS-tävlingarna larmade 46-åringen från Haninge om duvornas dåliga kvalitet.

-Jag gjorde verkligen mitt bästa, men det kvittade hur jag sköt - det tog ju inte ändå. Han som vann (Walton Eller) var den som hade mest tur med duvorna.

Debaclet väckte en proteststorm bland skyttarna. I skottgluggen: Internationella skytteförbundet (ISSF).

-Då var de tvungna att sätta press på tillverkarna. Nu har jag skjutit på de nya duvorna i ungefär en månad.

TT: Och?

-Ligger jag på duvan så går den sönder.

Allt frid och fröjd, alltså? Inte riktigt.

I London är det ljusförhållandena som oroar Håkan Dahlby.

-Om det är växlande väder, sol och moln på samma gång, så "försvinner" duvan mot det gröna nätet. Du får ingen kontrast.

Formen kan Dahlby däremot inte klaga på. Han har skjutit stabilt hela säsongen och tog i maj sitt fjärde EM-guld.

-Jag var i ledning med två inför finalen och vann med fem. Det var utklassning.
-Jag kan inte säga att det kommer att gå lika bra på OS, men tekniken sitter där och materialet är bra.