Enligt den rapport som Centrum för idrottsforskning presenterade för en tid sedan så är det endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna i åldrarna 10-15 år som når upp till de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Vilket är en timme per dag.

Riksidrottsförbundets sakkunniga Aila Ibanez Mengüc menar att rapporten bekräftar det flera tidigare studier redan visat. Dagens ungdomar rör sig alldeles för lite.

Hur kommer det att påverka idrotten i framtiden?
Artikelbild

| Klumpigare. Dagens tioåringar har inte lika utvecklad motorik som tidigare generationer.

– Det påverkar redan idrotten. Även internationellt. En amerikansk studie gjord på 28 olika länder visar att dagens ungdomar springer en engelsk mile (1609meter) 90 sekunder långsammare än vad deras föräldrar gjorde, säger Ibanez Mengüc som menar dagens ungdomar ligger långt efter tidigare generationer rent fysiskt. Något som hon menar också ställer högre krav på tränare och ledare i idrottsföreningarna.

– 10-åringar i dag är inte som de var förr. De är klumpigare och har inte samma kroppskontroll och motorik som tidigare generationer. Det måste vi som ledare förstå och anpassa oss till. Vi måste kanske göra kullerbyttor även på pingisträningen, säger hon.

Men det som är än mer oroande, än den studie som Centrum för idrottsforskning presenterar, menar Ibanez Mengüc är att den fysiska inaktiviteten går allt längre ner i åldrarna. För det finns även studier som visar att det i Sverige bara är drygt 30 procent av alla fyra-åringar som når upp i en timmes fysisk aktivitet per dag.

Och framtidsutsikterna för den generationen menar hon är minst sagt dyster om inget sker.

– Om deras föräldrar inte inser att de måste ta tag i det så kommer de bli den första generationen som har en medellivslängd som är kortare än sina föräldrar. Att de är så fysiskt inaktiva när de är små kommer ha en förödande inverkan på deras liv. Och vilken förälder vill det? säger hon.

Men det är inte bara på föräldrarna ansvaret vilar menar hon. Hon menar att samhället måste bli bättre på att informera om hur viktig fysisk aktivitet är för barns utveckling och välmående. Samt att reagera på när det är uppenbart att ett barns motoriska förmåga är dåligt utvecklad.

– Om det vid en hälsokontroll upptäcks att ett barn ser eller hör dåligt så blir det direkt en utredning. Men om barnet inte klarar av ett motoriskt test så händer det ingenting. Likaså när det gäller kost så har vi en massa föreskrifter för vad barn ska äta. Men när det gäller fysisk aktivitet så finns det inga konkreta föreskrifter alls. Och nu när inaktiviteten ökar så blir ju den kunskapen allt viktigare. Det finns ju de som tror att de är hälsosamma bara de är smala, säger Ibanez Mengüc som menar att skolidrotten är otroligt viktig för att öka aktiviteten.

Men att det måste sättas in åtgärder tidigare än så.

– Skolan är det enda stället där vi når alla barn. Men för de här fyra-åringarna som redan är inaktiva kanske det redan är för sent. Vad händer med dem när de kommer till skolan och ser att andra barn klarar av att klättra i klätterställningen? De kommer nog inte tycka att idrott är så kul, säger hon och för att ändra på det menar hon att det är viktigt att kunskapen når ut till föräldrarna och att de tar den till sig.

– Vad är viktigast? Att de får kolla på gulliga katter eller att de rör sig för att må bra och får möjligheterna till ett bra liv?