Psykologen Bo Hejlskov Elvén är kritisk till de särskilda befogenheterna som används på Sis-hemmen. I Correnpoodden - som du hittar längst upp i den här artikeln - kan du höra intervjun i sin helhet.
Bo Hejlskov Elvén syns ofta i Sis-debatten och har handlett personal på Sis-hem. Han har tagit del av vår granskning av 14-åriga Kalle som avled efter att ha tagit sitt liv på Sis-hemmet Folåsa i augusti förra året.
– När barn tar livet av sig och ungdomar blir kriminella efter att ha varit på Sis måste Sis ställa sig frågan vad man gör för fel, säger han.
Här kan du lyssna på podden där psykologen Bo Hejlskov Elvén förklarar varför det uppstår brister på vissa Sis-hem:
Correns granskning visar att Sis-hemmet Folåsa gjort flera allvarliga fel i behandlingen av Kalle. I en tidigare intervju har Bo Hejlskov Elvén sagt att han anser att Sis-hemmet har brutit mot lagen i flera fall, till exempel när det gäller skälen till att Kalle vårdades på en egen låst avdelning i 41 dagar. Det kallas vård i enskildhet (vie).
Trots att ungdomar i vie ständigt ska vistas med personal lämnades Kalle flera gånger helt ensam på avdelningen. Kalles dagbok vittnar om att han var separerad från de andra i tio timmar om dagen emellanåt. Kalle sov också ensam på nätterna. Grundregeln i ungdomsvården är att man ska vårdas i gemenskap.
– Människan är ju en flockvarelse så vi behöver någon att umgås med och speglas oss i. Att du är totalt inlåst och inte ens har möjlighet att gå ut och träffa någon är väldigt negativt för människan och kan ge psykossymptom, säger Bo Hejlskov Elvén.
Han föreläser och skriver även en blogg där han ofta lyfter exempel som visar hur samhället sviker barn med neurologiska funktionsnedsättningar.
I videon här nedanför reagerar Bo Hejlskov Elvén på Sis-hemmet Folåsas metoder: ”Dynamiskt? Va fan är det för nåt?”
En majoritet av barn och unga som placeras på Sis har, liksom Kalle, omfattande psykiatriska vårdbehov. 79 procent har minst en fastställd psykiatrisk diagnos, oftast adhd, och bland flickor är även autism vanligt. Även självskadebeteende är vanligt bland de placerade flickorna.
Diagnoserna gör att ungdomarna har en grundproblematik, ofta med koppling till tidigare trauman, som kan ge dålig impulskontroll och ett utåtagerande beteende. Det gör att de är särskilt utsatta för att råka ut för tvångsåtgärder när de placeras på de statliga ungdomshemmen.
Man förhåller sig inte till vem Kalle är i situationen och det vet vi förstärker risken för ett självmord.
Bo Hejlskov Elvén
Psykolog
Kalle hade diagnoserna adhd, depression, ångest och hallucinationer. Kalle var född flicka men identifierade sig som kille.
– Självmordsrisken är väldigt stor i den grupp som har könsdysfori. Kalle hamnade i en slutenvård där det inte finns någon specificerad behandling för det. Han hamnade till och med på Folåsa som ju är ett hem för flickor. Redan där har man ett vårdsammanbrott. Man förhåller sig inte till vem Kalle är i situationen och det vet vi förstärker risken för ett självmord.
Corren rapporterade om Kalle första gången i augusti 2023. Då ville chefen för Sis-hemmet inte bekräfta att han hade vårdats ensam på en låst avdelning. Nu står det klart att Kalle bodde på en egen låst avdelning i 41 dagar innan han dog i suicid.
Flickor mer drabbade
Flera utredningar, bland annat från Inspektionen för vård och omsorg, visar att flickor är mer utsatta för tvångsåtgärder som vård i enskildhet och avskiljning än pojkar som är placerade på Sis-hem.
– I de kartläggningar jag har varit med om att göra så ser vi att största risken att utsättas för ett maktmedel är att du är en flicka med autism under 15 år. Vi har den här könsskillnaden i många verksamheter. I psykiatrin är det primärt flickor och kvinnor som bältas. Och vi tror att könsskillnaden beror på att man kan. De andra på ungdomshemmen är stora starka killar på 17 år och de vill man inte gärna gå i klinch med, men en flicka på 13 är inga problem.
Att du är totalt inlåst och inte ens har möjlighet att gå ut och träffa någon det är väldigt negativt för människan och kan ge psykossymptom.
Bo Hejlskov Elvén, psykolog
Hela intervjun kan du höra i Correns podd
Barnrättsbyrån har släppt två rapporter som pekar på allvarliga brister i Sis-vården, till exempel övergrepp och våld. De rapporterna har Bo Hejlskov Elvén medverkat i.
Sverige får återkommande internationell kritik från både FN:s barnrättskommitté och tortyrkommittén för isoleringar av minderåriga. Båda kommittéerna uppmanar till ett totalförbud av isoleringar av placerade barn.
JO har i flera inspektioner konstaterat att Sis inte följer bestämmelserna för vård i enskildhet liksom för avskiljningar. JO har sett flera exempel på barn som lämnas ensamma för länge.
Det framgår även av Correns granskning där vi avslöjat flera brister på Sis-hemmet Folåsa, bland annat att barn i vie ibland lämnas ensamma längre än vad lagen tillåter. Här kan du läsa vittnesmål från tjejer som berättar att de tvingats sova på madrasser i korridorer när de haft beslut om vie - och att personalen lämnat dem ensamma långa perioder.
Här kan du se en sammanfattning av granskningen:
Hur hamnade vi här?
I dag är nästan alla de drygt 700 platser i de statliga ungdomshemmen fyllda av barn och unga som placerats där av socialtjänsten för att man anser att man inte hittar några andra behandlingsalternativ.
Och trots den omfattande kritiken så blir köerna allt längre till Sis-hem. Fler unga döms för brott och socialtjänsterna i landet ser ett ökat behov av LVU-platser för barn och unga.
I grunden handlar det om pengar när socialtjänsten ska placera ungdomar, berättar Bo Hejlskov Elvén.
– Det handlar framför allt om ungdomar som har komplexa vårdbehov. Det är billigare för kommunerna att placera en del ungdomar i Sis än att placera dem i bra vård.
Sis-hemmet Folåsa tar emot skolpliktiga flickor med psykosocial problematik samt kriminalitet och missbruk. Ingen som bor där är dömd för brott. Den yngsta är 11år.
En Sis-plats kostar drygt 8 700- 9 300 kronor.
– Det är billigt i hvb-sammanhang. En akutplats för en ungdom kan kosta 40 000 kronor och det är vanligt att ungdomar kostar 20 000 kronor på privata hvb-hem, berättar han.
– Men sis har ju också en budget och den ska också hållas. Och kan de inte ta mer betalt än detta så får de göra det billigt. Då kan en lösning vara att separera ungdomarna snarare än att se till att det funkar på avdelningen.
Socialtjänstens handläggning av LVU-placeringar har börjat granskas. I somras kom en ny rapport från IVO som kritiserade att socialnämnderna inte i tillräcklig grad övervägt mindre ingripande vårdalternativ.
Bo Hejlskov Elvén är psykolog och har handlett personal inom ungdomsvård, både i Sverige och utomlands.
I och med att barn får beslut om tvångsvård så omfattas de av samma regelverk som de dömda. Det är därför personal får använda tvångsåtgärder och ingripa fysiskt även när det gäller barn med psykososociala problem.
Den ena inspektionen efter den andra visar att personal ofta använder befogenheterna olagligt, framför allt när det handlar om att avskilja barn, genom att hålla fast och göra nedläggningar utan att ta dem till avskiljningsrum.
Bo Hejlskov Elvén förordar och föreläser om metoder som bygger på lågaffektivt bemötande.
– Men det används inte inom Sis i dag. Det handlar om att avleda för att få situationen att funka i stället för att gå in i oroliga situationer med makt. Det är så polis ofta jobbar vid stora folksamlingar. Man tar inte på hjälmarna med en gång.
Kalle hade en kombination av riskfaktorer när han kom till Folåsa: Förutom sin adhd hade hade han fått diagnos depression, hans kropp var full med ärr från skärsår och han hade nyligen försökt ta sitt liv. Ändå lämnades han upprepade gånger ensam på en egen låst avdelning, separerad från de andra ungdomarna - och utan personal i närheten.
Inom Sis använder personal metoden ”no power no loose” i hotfulla situationer, vilket innebär att man tar upp händerna på ryggen i ett polisgrepp.
– En av de saker vi ser är att flickor som varit på Sis har ledskador efter den här typen av våld, det är väldigt vanligt. Så det är inbyggt i strukturen att du ska använda ett våld som i princip är olagligt. När jag har diskuterat det här med politiker så har de inte förstått att personal använder våld för att göra en avskiljning. De tror ju att barn går dit frivilligt. Och det har jag aldrig sett.
När jag har handlett på Sis så är det väldigt många som inte har en susning om pedagogik eller vård
Bo Hejlskov Elvén
Psykolog
Den senaste tiden har Sis-hemmen varit omdiskuterade och regeringen vill nu utreda Sis-hemmens framtid. Bo Hejlskov Elvén tycker att det är bra.
– Förr var det en skandal kopplat till Sis per år, där något plötsligt kom fram. Det blev kalabalik och ungdomshemmet stängde ett tag och sedan öppnade det igen med ny personal. Men de här senaste fem-sex åren har det varit tre, fyra skandaler om året. Vi ser att man har velat minska antalet avskiljningar men de har faktiskt ökat. Så våldet har ökat.
JO har i flera beslut kopplat ihop bristerna med personalens utbildningsnivå och erfarenhet. Detsamma gör Bo Hejlskov Elvén.
– I dag är kraven att du har en gymnasieutbildning, vilken som helst. Så utbildningsnivån på Sis anställda är betydlig lägre än det var för bara fem-sex år sedan. Det tror jag absolut är en del av orsaken, säger han och tillägger:
– När jag har handlett på Sis så är det väldigt många som inte har en susning om pedagogik eller vård, de kanske har en hantverksutbildning, kanske snickare på gymnasienivå. De är stora och starka, kanske jobbar i dörren på en krog. Och så hamnar de på Sis som personal. Så det är inte konstigt att våld är det man använder. Det kanske är det enda man har.
"Det är billigare för kommunerna att placera en del ungdomar i Sis än att placera dem i bra vård", säger psykologen Bo Hejlskov Elvén.
Ett vanligt argument för att sätta de här barnen på Sis-hem är för att skydda dem från sig själva. Vad finns det för alternativ?
– Ett självskadebeteende blir inte mindre för att du låser in folk och ser till att de inte har något att skada sig med. Det blir mer av det. Ju mer vi begränsar dem från att skada sig, desto mer kommer de att skada sig själv. Det vet vi. I så fall ska man sätta in ordentliga behandlingsinsatser och det gör man ju inte. När jag har pratat med ungdomar som varit på Sis så säger de att det inte var någon behandling.
Nu har regeringen tillsatt en utredning som ska utreda Sis-hemmens framtid. Hur ser du på det?
– Det är bra att regeringen har fått upp ögonen för övergreppen inom SiS och vill ändra verksamheten i grunden. Sedan vet vi inte vad alternativet blir, men förhoppningsvis övergår ansvaret till kommunerna, vilket borde innebära att de särskilda befogenheter försvinner. Problemet som kan uppstå är om regeringen anser att befogenheterna som Sis har nu ska utvidgas till HVB-hemmen. Då utökas befogenheterna att använda våld helt oproportionerligt.
Den här artikeln ingår i en pågående granskning av ungdomshemmet Folåsa som drivs av Statens institutionsstyrelse. Hela granskningen finns på corren.se/detlastaflickhemmet. Du kan läsa om hur vi gjorde granskningen HÄR. Följ granskningen i sociala medier på #detlåstaflickhemmet
Läs hela reportaget om Kalles sista tid här (klicka på bilderna):
