Nästa år kommer 54 000 personer att söka asyl i Sverige, enligt Migrationsverkets nya prognos. Nu räcker verkets kapacitet inte till.
-Det är ett mycket ansträngt läge, säger migrationsminister Tobias Billström (M).
Inte sedan Balkankrigen i början av 1990-talet har antalet asylsökande varit så många.
Sedan september har antalet asylsökande legat på omkring 1 250 i veckan. Det överstiger med råge Migrationsverkets kapacitet på mellan 500 och 700 asylärenden i veckan.
Den bristande kapaciteten gör att högen av ärenden kontinuerligt växer och att väntetiderna för asylsökande ökar.
-Det primära fokuset måste ligga på att hinna ta emot och registrera ansökningar och dessutom hitta inkvartering som motsvarar behovet hos dem som kommer, säger Billström.
Migrationsverket kommer att prioritera ärenden som kan avslutas snabbt för att frigöra platser i mottagningssystemet. Dessutom ska grupper med hög "bifallsandel" prioriteras, till exempel ensamkommande barn, barnfamiljer och syrier.
-Migrationsverket arbetar just nu på ett mycket bra sätt när man försöker hantera de här frågorna, både snabbt och rättssäkert, säger Billström.
-Men jag tror det är viktigt att försöka förstå att de problem vi har med mottagningskapacitet kommer att vara bestående under lång tid framöver och kommer att vara svåra att komma till rätta med.
Migrationsverket har sedan i somras arbetat med att förstärka organisationen.
-En statlig myndighet är ju dimensionerad utifrån att hantera en viss mängd arbete och ärenden. Vad som skiljer vår myndighet från andra myndigheter är de stora variationerna, säger verkets generaldirektör Anders Danielsson till TT.
Verket har en treprocentig anslagskredit för att kunna hantera variationerna. Möjlighet finns också till en tioprocentig kredit, men den måste beviljas av regeringen.
För att klara av 54 000 asylansökningar nästa år vill Migrationsverket ha 158 miljoner kronor i utökade anslag. Och för att hantera osäkerheten i prognoserna vill verket att nuvarande anslagskredit på tre procent, redan i år höjs till fem procent för att slutligen utökas till tio procent 2013.
-Vårt uppdrag är att ta emot, pröva om de ska få asyl och får de det så är nästa steg den så kallade etableringen. Då flyttas ansvarsfrågan lite grann från Migrationsverket till i första hand Arbetsförmedlingen och kommunerna, säger Anders Danielsson till TT.
På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är siffrorna ingen överraskning. En del kommuner kommer få problem, inte minst med bostäder. Det handlar både om att Migrationsverket behöver nya anläggningar och att personer som har fått uppehållstillstånd behöver någonstans att bo och arbeta.
-De kommer inte jämnt fördelade, så olika kommuner får ha olika beredskap, men det gäller att mentalt veta att det kommer att bli påfrestningar och vi behöver vara på tårna för att ta itu med den här situationen, säger Per-Arne Andersson, chef för Lärande och arbetsmarknad.
Situationen i Syrien har gjort att antalet asylsökande från landet har ökat mycket kraftigt på kort tid. I den prognos som presenterades i juli var syrier den tredje största asylgruppen. På bara två månader har den blivit den överlägset största. Bara i september sökte 1 326 syrier asyl i Sverige.
Prognosen för nästa år överstiger ändå inte rekordåret 1992 då drygt 84 000 människor på flykt sökte asyl i Sverige.