Deltidsbrandkårerna har svårt att rekrytera personal. Fler arbetspendlar till centralorterna och kan inte snabbt rycka ut vid larm på dagtid i glesbygden. Företag tvekar också att låta anställda lämna sin arbetsplats vid utryckningar.
-Men kommunerna skulle jobba mer aktivt med frågan, säger Håkan Axelsson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Företagen är i grunden positiva, men får svårare att avvara anställda i en slimmad organisation.
-Kommunerna äger räddningstjänsten, men om man tittar på de som är deltidsbrandmän är det väldigt få som i grunden är kommunalt anställda, säger han.
Deltidsbrandmän har vanligen beredskap var fjärde vecka och ska vid larm vara på plats inom fem minuter. De har ett annat yrke och det krävs tillstånd från arbetsgivaren.
Ännu är det ingen akut brist på deltidsbrandmän, men det kan det bli på sikt.
-Det blir då kommundelar som får längre till sin räddningstjänst, säger Axelsson.
Många deltidsbrandmän, som är kvar på bostadsorten, har mer beredskap än de egentligen skulle, för att upprätthålla säkerheten.
Fyra procent av dem som arbetar i deltidsbrandkårerna är kvinnor.
-Där finns det en hel del att göra, säger Axelsson.